Nu drar Högskoleverket igång det nya utvärderingssystemet av högskolorna. Under tre och ett halvt år ska alla Sveriges utbildningar på grund- och avancerad nivå granskas, 1600 stycken. Regeringen kommer fördela en del av budgeten till lärosätena utifrån resultatet.
– Den största skillnaden är att vi inte längre tittar på förutsättningar och processer inom högskolan, utan bara på resultatet. Det ligger i linje med autonomiutredningen. Tidigare letade vi efter problem, men nu ska vi också framhäva excellens, säger Maria Sundkvist, chef för Högskoleverkets utvärderingsavdelning.
Det som bedöms är inte vad högskolorna gör utan vad studenterna kan och hur nyttiga kunskaperna är på arbetsmarknaden. Regeringens beslut ligger i linje med Bolognaprocessens fokus på autonomi och anställningsbarhet.
– Man har gått från bildning till användbarhet i och för arbetsmarknaden, säger Maria Sundqvist.
Först ut att granskas är bland annat psykologi och företagsekonomi. Resultaten kommer i december. Varje halvår startas nya granskningsomgångar. Nästa bedömningsrunda startar alltså i maj och löper till nästa sommar. Högskoleverket kommer behöva rekrytera betydligt fler bedömare än tidigare, även arbetsgivare och studenter ska ingå tillsammans med lärare/forskare inom området.
Bedömargrupperna har fyra underlag till hjälp att bedöma om utbildningarna når sina mål: examensarbeten, lärosätenas självvärderingar, resultat från enkäter till tidigare studenter och studenter i utbildningen. De två första väger tyngst. Kvalitetsgranskningen är mer omfattande än tidigare och under stark tidspress. Fortfarande kommer Högskoleverket göra platsbesök. Men besök kostar och ekonomin är redan ansträngd.
– Det kanske kan bli mer av webbmöten eller möten hos oss i Stockholm, eller på Arlanda, säger Magnus Hjort, också chef för utvärderingsavdelningen.
Att tstudera examensarbeten får en stor roll i granskningen. Minst fem arbeten granskas på varje utbildning. De ska vara anonyma och på ett av dem ska även lärosätet avidentifieras. Examensarbetena ser olika ut på olika utbildningar och omfattar 1 till 30 högskolepoäng. Det kan vara allt från en uppsats till en webbplats, en konstperformance eller någon annan praktisk yrkesuppgift som ska bedömas anonymt.
I den självvärdering som lärosätena gör ska de inte, som tidigare, skriva om hur de arbetar, utan vad de har för resultat och lärarresurser.
– Det här kan höja statusen på undervisningen i förhållande till forskningen. Och det vet vi behövs, säger Maria Sundkvist.
Lärosätena ska redogöra för antalet lärare, deras undervisningstid och utbildning och även kommentera sina studenter om man så vill. Lärosäten som arbetar med ”breddad rekrytering” eller många distansstudenter ska beskriva sina specifika förutsättningar.
Högkoleverket tror inte att arbetet ska bli mer betungande än tidigare för lärosätena. Just nu testas ämnet miljöteknik på Södertörns högskola i ett pilotprojekt. Där är mallen för självvärderingen fyra sidor lång.
Elisabeth Richter