Finanspolitiska rådet sågar den nya lärarlegitimationen. Det är bättre att satsa krafterna på att duktiga lärare vägleder mindre erfarna lärare, hävdar rådet i en rapport till regeringen.
Finanspolitiska rådet är en myndighet som ska granska regeringens finanspolitik. Rådet, som mest består av professorer och docenter i nationalekonomi, ägnar i sin rapport för 2011 stort utrymme åt regeringens utbildningspolitik. Orsaken är att utbildningssystemet spelar en stor roll för tillväxt och sysselsättning.
Betyget till regeringen blir att den gör bra saker, till exempel satsar på mer yrkeskunskaper på yrkesprogrammen, men att den gör för lite.
Finanspolitiska rådet påpekar att de extra satsningar som regeringen riktar till skolan bara är en bråkdel av det som går till sänkta skatter. På fyra år satsar regeringen sju till åtta miljarder kronor extra på skolan—- men 70 miljarder kronor på jobbskatteavdraget.
Rådet kritiserar också regeringen för att knappt göra något för att motverka den sociala segregationen i skolan.
Några av huvudpunkterna i rapporten:
- Ompröva systemet med lärarlegitimation. Hotet om indragen legitimation innebär att lärare tvingas ägna ännu mer tid åt dokumentation. Till skillnad från i sjukvården, där enstaka insatser bedöms, är det dessutom mycket svårt att i efterhand på ett objektivt sätt avgöra vad som är dålig undervisning och vad som ska vara grund för att dra in legitimationen. Det är bättre att satsa på att skickliga lärare blir mentorer till mindre erfarna lärare eller att de hjälper skolor med svaga resultat.
- Inför fler nationella prov och låt någon annan än elevernas lärare rätta de nationella proven, för att stävja betygsinflationen.
- Frånta friskolorna deras rätt att använda kötid som urvalskriterium, eftersom kötiden sannolikt gynnar välinformerade och välbeställda familjer och ökar den sociala segregeringen.