Nu är det slut med sjungandet och målandet i gymnasieskolans alla program utom just det estetiska. Nu får eleverna läsa historia i stället. "En sorts invalidisering", anser en av de lärare som tidningen talat med.
Tillskyndare av besluten menar att eleverna fortfarande har möjlighet att välja estetiska ämnen i det individuella valet, medan motståndarna däremot ser meritpoängen som ytterligare en spik i kistan för elevernas möjligheter till estetisk och kreativ utveckling. Färre elever innebär färre lärare. Enligt Lärarförbundets rapport finns i dag cirka 2 700 lärare i estetisk verksamhet i gymnasieskolan.
– Vad förändringarna kommer att innebära i det långa loppet kan vi bara spekulera i. Sannolikt är ändå att de ger utrymme för färre lärare i estetiska ämnen, säger Marie Wall Almquist, ledamot av Lärarförbundets styrelse och musiklärare i kulturskolan i Malmö.
Det svenska gymnasiets avveckling av de estetiska ämnena rimmar illa med EUs syn på det livslånga lärandet, anser Lärarförbundet.
– Ideologiskt går beslutet stick i stäv med EUs intentioner där ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer” bedöms som nyckelkompetenser. Dessutom har forskning visat de estetiska processernas betydelse för måluppfyllelse inom andra områden, säger Marie Wall Almquist, som konstaterar att för lärare som till hösten får se sina tjänster minskade eller rent av indragna, gäller sedvanliga förhandlingar om eventuell arbetsbrist och därpå följande övertalighet.
Vad kommer avskaffandet av det estetiska ämnesobligatoriet på gymnasiet att innebära för din skola/ för dig/ för eleverna?
Klas Bergman, rektor, Bokenskolan, Jokkmokk:
”Naturligtvis är det en viktig fråga för dem det berör, men för oss på Bokenskolan är det faktiskt en relativt liten fråga. Vi kommer att fortsätta att erbjuda estetiska val i bild och musik framöver inom ramen för det individuella valet, men visst kommer färre elever att välja estetiska ämnen. Och visst kommer det att innebära mindre tjänstgöring för lärarna i dessa ämnen. Men de är inte anställda på skolan utan vi köper in tjänsterna från en annan organisation. Så jag kommer inte att behöva avskeda någon. Det känns skönt.”
Elisabeth Hedin, bildlärare och programutvecklare, Karlfeldtsgymnasiet, Avesta:
”Att ta bort kärnämnet estetisk verksamhet har ju varit på tapeten i flera år. Skolledningen hos oss har hela tiden tyckt att det kunde vara ett bra sätt att spara pengar – estetiska verksamheter är inget viktigt. Vi har ett 15-tal program på skolan, där eleverna har kunnat välja mellan teater, bild, musik, dans och trä- respektive textilslöjd. Grabbarna på yrkesprogrammen har i stor utsträckning valt träslöjd och sedan har de ofta inte gått dit eftersom de har tyckt att det har varit meningslöst – vad hinner man på 55 minuter? Vi upplever att den estetiska verksamheten utanför det estetiska programmet har skötts väldigt dåligt genom åren. Det har helt enkelt inte fungerat och vi lärare i de estetiska ämnena har aldrig fått chansen att göra något bra av det. När kommunen drabbades av dålig ekonomi och skolan måste spara valde skolledningen att skjuta upp den estetiska verksamheten till årskurs två för att spara pengar. Därpå flyttade de den ytterligare ett år. Så sparade de ännu mer. När eleverna ska ha estetisk verksamhet i årskurs tre så har de inte haft det sedan grundskilan. Det är väl sent!”
Ove Sköld, rektor, Norra Real, Stockholm:
”Min direkta tanke är att det minskar chanserna till en hel utbildning. Alla tjänar på att det finns estetiska inslag i undervisningen. Eftersom vår skola inte har andra än de stora studieförberedande programmen kommer vi inte längre ha underlag för anställda estetlärare. Det i sin tur innebär att möjligheterna också minskar i det individuella valet. Det kommer att finnas kvar, men meritpoäng för språk, matematik kommer att påverka elevernas val.
Agneta Kling, rektor för IV och Samhällsprogrammen, Vimmerby gymnasium, Vimmerby:
”Vi har en lärare anställd inom estetisk verksamhet, övrigt köps in av Kulturskolan i Vimmerby. Troligen blir vår bildlärare berörd av förändringen i GY-11, det beror till viss del på elevernas individuella val och läraren är i dagsläget inte heltidsanställd så förändringen behöver inte bli stor.
Flera studiemotiverade elever kan tycka att det är onödigt med estetisk verksamhet medan andra kan tycka att det jätteroligt och en tredje grupp kan ibland ta ledigt. Alla har inte förstått att det är ett kärnämne i dag och därmed viktigt.”
Marinette Wasell-Brännlund, bildlärare på el och industriprogrammen, Jämtlands gymnasium/Bispgården:
”Jag tycker att det är jättetråkigt att de estetiska verksamheterna försvinner. De är en viktig del i utbildningen. Att träna upp sin kreativitet behövs jämt, inte minst i arbetslivet. Eleverna som jag har haft i bild har kunnat koppla bildämnet till sin inriktning. Eleverna på elprogrammet har till exempel gjort snygga ljusutsmyckningar på skolan och de på industriprogrammet har fått hålla på med metall och svetsning.
Många på skolan tycker som jag. Vi har protesterat mot vad vi tycker är ett dåligt beslut. Jag har bara två timmar bild i veckan på skolan så rent ekonomiskt är det här ingen stor sak för mig, men ur elevernas perspektiv ser jag det som en förlust.”
David Hultman, gitarrlärare anställd av Kulturskolan i Vimmerby, anlitad för musikundervisningen på Vimmerby gymnasium:
”Rent personligt tror jag inte det påverkar mig så mycket, inte min försörjning. Jag är anställd av Kulturskolan och när undervisningen på gymnasiet försvinner så får jag arbeta heltid där istället.
För elevernas skull tycker jag det är synd att ämnet försvinner. Många uttrycker att det är skönt med ett ämne som bryter av, ett ämne där de får arbeta tillsammans och uttrycka sig estetiskt.
Om jag alls kommer att fortsätta på skolan beror på om de kommer att erbjuda musik i det individuella valet. Men då säger det väl sig självt att eleverna inte kommer att välja estetämnen. Inte väljer natureleverna musik när det ger dem ett sämre läge inför högskolestudierna.”
Peter Alfredsson, bildlärare, Vimmerby gymnasium, Vimmerby:
”Tar man bort ett ämne där andra principer än de teoretiska får styra så kan de leda till en slags invalidisering. Får inte båda hjärnhalvorna samarbeta blir vi hjälplösa offer som inte förstår eller förmår att hantera verkligheten.
Bortfallet av bildämnet och även de andra estetiska aktiviteterna kommer också att innebära en mera enformig skola. Framför allt många elever som läser just de tunga teoretiska ämnena berättar ofta för mig hur skönt det är att få ’måla av sig’.
För min egen del så innebär det hela att jag nu snart nog, bildligt talat, får sätta mer färg på tillvaron för min överlevnads skull. Det blir en stor utmaning.”