Att smycka kroppen är ett sätt att visa sin identitet. Vi frågade fyra ungdomar i Malmö om deras kroppskonst.
Caroline Larsson är 19 år.
– Mina piercingar och tatueringar har gjort mig till den jag vill vara. Jag vill ha ett eget utseende, jag vill sticka ut lite.
I somras jobbade Caroline inom vården och var då tvungen att ta av sig sina piercingar.
– Det kändes jobbigt. Man vill ju bli accepterad för den man är, man ska inte behöva ändra på sig. Jag känner knappt igen mig själv utan mina piercingsmycken.
Hon berättar att hon inte planerar fler piercingar men vill gärna ha en ny tatuering.
– Det ska vara en stor tatuering, men jag vet inte vad än. Det måste vara något speciellt, något som betyder något. Den kommer ju sitta där länge.
Alexander Smith Carlssons tatuering på vänsterarmen föreställer Hanuman, som inom österländsk filosofi står för godhet.
– Det känns trevligt att ha något gott på armen, och inte döskallar och sånt skit.
Alexander hade velat ha en tatuering ända sedan han var 11 år och såg att sångaren i Linkin Park hade eldflammor intatuerade på handlederna. Men det var först för några månader sedan som Hanumantatueringen blev av.
– Jag gillar egentligen japanska motiv, men alla har sådana. Jag ville ha något eget, och så läste jag på och upptäckte Hanuman. Jag gav tatueraren fria händer med utformningen.
– Jag vet att jag aldrig kommer att ångra mig. Och jag vill ha ha många fler tatueringar. Först en japansk drake på hela vänstra benet, sedan kanske ett aztekiskt motiv på högra armen. På sikt vill jag även tatuera bröstet och ryggen, men det kanske jag inte har råd med.
Ludwig Gustafsson är 19 år och har varit piercad sedan han var 14. Först tog han hål i läppen, sedan öronen, och hålen gjorde han själv med en nål. I somras gjorde han en ny piercing i vänsterörat och en i bröstvårtan.
- Att göra hål i bröstvårtan gör inte så ont som en del påstår. Det går så snabbt så man hinner inte känna så mycket.
Han har även en tatuering på underarmen som han i dag ångrar.
- En kompis hade fått en tatueringsmaskin, och så gick det som det gick...Stjärnorna på armen har en annan innebörd nu än när jag tatuerade in dem. Nu när jag ser dem påminns jag om att man ska tänka efter innan man gör nåt, säger han och skrattar.
En vecka efter vår fotografering ska Ludwig få en ny tatuering som ska täcka nästan hela ryggen. Det kommer att vara en bild av ett par vingar, ett motiv som han sedan länge velat ha.
- Jag har varit med om flera olyckor, men allid klarat mig. Det har känts som att jag alltid har en skyddsängel med mig. Och det är själva anledningen till att jag tatuerat och piercat mig, att det uttrycker vem jag är och vad jag känner. Om man tycker det är snyggt eller inte är en smaksak.
Loria Boban är 18 år och har haft sin näsring sedan hon var 16.
- Det var på den tiden jag var lite "emo". Jag kollade runt och testade med en fejkpiercing, och jag gillade det. Sedan var jag hos några kompisar i Örebro och där fanns ett ställe där man kunde pierca sig utan att ha sina föräldrars tillåtelse. Så jag var lite sneaky och passade på....
Reaktionerna på Lorias näsring är blandade.
- Man får en del skit för det från äldre, och det finns väl risk för att ringen blir ett hinder när jag ska ut i arbetslivet. Men samtidigt så är det många som säger att ringen klär mig och att det är ovanligt att någon passar så bra i näsring som jag gör.