Cecilia Björck tycker att ordet ”tjejband” är förlegat och borde sluta användas. ”Tjejband” återskapar bilden av att tjejer är undantag. Det är en av slutsatserna i hennes avhandling Claiming space – Discourses on Gender, Popular Music and Social Change.
Hon har använt sig av rundabordssamtal med personal och deltagare från fyra svenska musikprojekt som syftar till att öka antalet tjejer i pop och rock: ett projekt inom en ungdomsorganisation, en folkhögskolekurs, ett lokalt musikernätverk samt ett rock/popläger för unga tjejer. Förutom begreppet ta plats analyseras hur ord som position, utrymme och område (space) används.
– Dem jag talat med beskriver en dubbelhet i att synlighet ger en stark känsla av självbestämmande, samtidigt som du i nästa ögonblick känner dig som objekt för publikens blickar, säger Cecilia Björck.
– Synlighet är alltså inte nödvändigtvis något enbart positivt utan kan innebära att stereotyper förstärks.
Därför, tror Cecilia Björck, kan handlingar som att stå på scen och delta i ett projekt för tjejer fungera både stärkande och objektifierande.
Många tycker att de könsstereotypiska hindren inte längre finns i populärmusik och pekar på starka kvinnor som Madonna och Lady Gaga.
– Men titta på husorkestrarna i tv, hur många kvinnliga instrumentalister finns det där?, undrar Cecilia Björck.
När det gäller till exempel ljudvolym och sound finns normer för femininitet och maskulinitet som påverkar hur tjejer förväntas låta. Att sätta sig bredbent bakom ett trumset bryter mot normer om hur den kvinnliga kroppen ska förhålla sig till omvärlden. Har du en för en kvinna ovanlig position, som trummis, blir det mer fokus på att du är ”tjejtrummis” än på hur och vad du spelar.
Detta är viktigt för lärare att tänka på. Cecilia Björck berättar att enligt annan forskning finns tendenser hos musiklärare att se elevstyrning som idealet för undervisning i populärmusik, så att den ska likna ”garageband”. Men om läraren står i bakgrunden är det högre risk att stereotypa genusnormer får styra undervisningen. Jämställdhetsfrågor lägger ofta stor vikt vid tjejer, menar Cecilia Björck.
Enligt henne är genusfrågor en fråga om relationer, där frågor om maskulinitet också måste diskuteras. Lärare måste reflektera över hur de undervisar och vad de vill med sin undervisning.
– Att bara kommendera tjejerna att spela trummor och killarna att sjunga, leder inte nödvändigtvis till förändring. Min avhandling är inte en instruktionsbok för musiklärare, men kan vara ett redskap för självreflektion om hur vi i daglig interaktion återskapar genusnormer, bland annat genom språket.