Charlott är torsk på hajar

Charlott Stenberg är Sveriges främsta hajexpert. Hennes viktigaste uppgift är att skydda de utrotnings­hotade hajarna från deras värsta fiende: människan.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Väggarna i tjänsterummet på Fiskeriverket i Göteborg är täckta med affischer på hajar. I bokhyllan trängs hundratals små leksaks­hajar i plast och tyg. Men mest i ögonfallande är den halvmeterhöga cylindern som står på skrivbordet. Den är fylld med sprit och innehåller kraniet av en trollhaj som hittats i Biscaya­bukten. Det är Charlott Stenbergs favoritart bland de omkring 500 hajarter som finns i världen.

– En rosa djuphavshaj med lång näsa, den kan man bara inte stå emot, utbrister hon och tittar kärleksfullt på sin konserverade trollhaj.

Fascinationen för hajar uppstod tidigt. Redan i fyraårsåldern hade hon hört talas om filmen Hajen.

– Jag ville bli kompis med hajar och simma omkring tillsammans med dem, samtidigt som jag skulle se till att inga människor blev attackerade. Nu många år senare kan man säga att det blivit tvärtom. Jag räddar hajar från människor.

I tjänsten som fiskeribiolog använder hon omkring fem procent av sin arbetstid till hajfrågor. Eftersom hajarna hela tiden förflyttar sig i haven, behövs det samarbete mellan olika länder. Charlott medverkar i internationella nätverk och EU-samarbeten för att säkra hajens fortlevnad. Får hon chansen är hon också med och undersöker ovanliga hajar som hittats på svenskt vatten, det mest sensationella fyndet hittills är en vitfenad oceanhaj som påträffades död i Gullmars­fjorden i Bohuslän. Men hennes huvudsakliga arbetsuppgifter på Fiskeri­verket är att yttra sig kring ansökningar angående vattenverksamhet som ska prövas av miljö­domstolen, länsstyrelsen eller regeringen. Det kan vara frågoImage may be NSFW.
Clik here to view.r om utplacering av bryggor, kabeldragning, muddring eller vindkraft­parker till havs.

Charlott berättar att det finns omkring tio hajarter i svenska vatten. Den vanligaste arten är pigghaj. Beståndet av pigghaj i Nordostatlanten har dock minskat med 98 procent under de senaste 30 åren. Det beror framförallt på att engelsmännen använder pigghaj i fish and chips.

– Jag blir alldeles uppgiven, ledsen och arg när jag hör om hur många hajar som dödas av oss människor.

Hon betraktar sig ändå som försiktigt optimistisk beträffande hajens framtid.

– De politiska förändringarna tar tid. Sedan 2003 har jag varit med och jobbat fram ett förbud inom EU mot att fånga pigghaj. I år blir det verklighet.

Hon berättar att över hundra miljoner hajar dödas varje år i samband med fiske. Ofta är det bara fenorna som skärs av och används i den populära asiatiska hajfen­soppan. Resten av djurkroppen slängs i havet. Charlott tycker att hajen alltför sällan uppmärk­sammas som ett utrotningshotat djur i media.

– Journalisterna ringer som tokar till mig vid de enstaka tillfällen då en europé skadats eller dödats av en haj. Det är helt skevt. I själva verket är det mycket, mycket vanligare att hajar dödas.

Charlott vill förändra bilden av hajen som ett hänsynslöst och blodtörstigt rovdjur som attackerar människor. Hon vill gärna byta ut ordet attack mot olycka. Det vanligaste är att hajen har gjort en felbedömning. Kanske har en simmande människa haft ett öppet sår på kroppen eller badat i närheten av pågående fiske – det kan locka till sig hajar.

– Människan finns inte på hajens meny. Vi innehåller för lite späck och är för beniga. De gillar sälar, stora fiskar och valar.

Charlott sträcker sig mot bokhyllan och plockar fram en stor hajtand som ligger bredvid en leopardmönstrad tyghaj.

– Känn på den här sylvassa tanden! Tyvärr räcker ett enda bett för att vålla dödliga skador på människokroppen, som att kroppspulsådern går av. Hajar har inga händer att känna efter med utan provar sig fram genom att bita. Därför tar de oftast bara ett bett och spottar ut bytet när de upptäcker att de förväxlat en människa med exempelvis en säl.

I hela världen har 700 hajattacker rapporterats mellan 1999 och 2009 enligt statistik från Naturhistoriska museet i Gainesville i Florida. De farligaste områdena finns kring Florida och kusterna utanför Australien
och Sydafrika.Image may be NSFW.
Clik here to view.

– Surfare är en utsatt grupp. När de ligger och paddlar på sina surfbrädor kan de lätt förväxlas med sälar som ligger vid ytan.

Charlott är inte riktigt säker på vad som hände i vintras i Sharm el Sheikh i Egypten när en tysk turist dödades och flera andra turister anfölls av hajar. Det är ett ovanligt område för hajangrepp.

– Vi vet att det var minst tre olika hajar, det kan man se på bettavtrycken. Turisterna kan ha lagt ut mat för att locka till sig hajarna. Samtidigt som det finns en skräck för hajen, finns det också en stor fascination för djuren. Många vill komma nära dem.

Charlott är livlig och engagerad när hon talar om hajarna. Själv beskriver hon sig som en samlare och nörd.

– Jag köper massvis med hajprylar och söker ständigt efter ny kunskap om hajar. Jag gillar att vara detektiv och gräva fram fakta.

På kvällarna efter jobbet sitter hon tim­vis framför datorn. Hon besöker olika hajforum och knyter kontakter med hajentusiaster världen över via bland annat Facebook.

– Jag har nog förpestat hela världen med mina frågor om trollhajar, säger hon och skrattar åt sig själv.

Men som hajintresserad fyraåring i Skellefteå i Västerbotten, var hajkunskaperna inte så lätta att komma åt. I föräldrarnas bokhyllor hittade hon naturvetenskapliga faktaböcker och magasinet National Geographic, som blev de första kunskapskällorna. Intresset växte. Som 14-åring bestämde sig Charlott för att hon även ville jobba med hajar i framtiden.

– Till stor del är jag självlärd. På universitetet fick jag lära mig djurens grundläggande fysiologi, men det gick inte att utbilda sig till hajexpert. Kunskapen saknades. När jag skulle göra mitt examensjobb om pigghajen fick jag söka länge efter en handledare.

Nu är hon den person i Sverige som har den bredaste kunskapen om hajar.

– Det finns fortfarande mycket som vi inte vet om hajar. De lever på stora djup, i mörker och vissa arter kommer aldrig upp till ytan. Det är spännande att det finns så mycket kvar att utforska om hajen.

I samband med en filminspelning i Florida år 2003, kunde Charlott förverkliga en stor barndomsdröm. För första gången simmade hon tillsammans med hajar.

– Jag hade hajarna några meter under mig. När de så småningom kom upp till ytan var upplevelsen nästan overklig. Jag upplevde enorm glädje när jag var nära de vackra djuren.

Det har blivit fler sim- och snorkelturer, bland annat i Sydafrika, Franska Polynesien och USA. Och i stora oceanakvarier.

– Simmar man i ett akvarium, är man inne på hajens revir och måste vara uppmärksam på varje signal. När jag simmade med sand­tigerhajen Herman på Universeum i Göteborg, slog han plötsligt till med stjärt­fenan. Det small som ett pistolskott. Då visste jag att jag skulle dra mig undan, säger hon.

– Det handlar om att respektera hajen.