När skolor på en konkurrensutsatt marknad får veta innehållet i nationella prov i förväg är risken stor att de lägger sina elever i hårdträning. Skolverket och Skolinspektionen måste bli bättre på att styra hur proven förbereds, genomförs och rättas. Det anser nationalekonomen och betygsforskaren Jonas Vlachos.
Rektorerna på landets skolor får de nationella proven en vecka innan de ska skrivas och sedan ska de hållas inlåsta fram till provtillfället. Men i sin forskning om betygsinflation har Jonas Vlachos fått mejl och telefonsamtal som vittnar om hur lärare fått tillgång till proven och information om uppsatsämnen i förväg, och därmed möjlighet att förbereda sina elever.
En annan skevhet är de nationella proven i NO-ämnen i årskurs nio. Här sker en rotation så att varje skola gör ett av tre prov. En vettig tanke, enligt Jonas Vlachos. Det är bara det att skolorna får veta vilket ämne som ska testas på deras skola flera månader i förväg.
– Skolor som hanterar detta på ett oseriöst sätt kan inrikta NO-undervisningen helt och hållet mot det ämnet fram till provet, säger han.
Han anser att de nationella proven borde levereras i förseglat skick och inte öppnas av någon förrän på provdagen,
För att ytterligare öka likvärdigheten tycker han att Skolverket ska komma med tydliga anvisningar om att skolor inte ska traggla gamla nationella prov en hel termin. Eftersom vissa lägger ner betydligt mer tid än andra på att förbereda sina elever blir det inte likvärdigt, enligt Jonas Vlachos. Dessutom går det ut över andra ämnen och moment om läraren undervisar alltför snävt.
– Och proven ska rättas av utomstående – antingen centralt eller genom att skolor byter prov, säger han.
Han tycker överhuvudtaget att skolmyndligheternas syn på de nationella proven och deras roll i betygssystemet präglas av en stor naivitet.
– Man utgår från att rektorerna fortfarande är statens representanter och ska ta ansvar för likvärdigheten. Men så är det inte längre. De är chefer på en konkurrensutsatt marknad och då måste de behandlas så, säger Jonas Vlachos.
Att skolorna får veta vilket NO-prov deras elever ska göra beror på att lärarna måste hinna förbereda laborationer och skaffa material till provet, enligt Karin Hector-Stahre, chef för enheten prov och bedömning på Skolverket.
– Vi ger noggranna anvisningar för provens genomförande men hur undervisningen läggs upp innan kan vi inte styra över, säger hon.
Karin Lindgren