Hallå där… Christian Lundahl, författare till boken ”Bedömning för lärande” och forskarassistent vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Vad handlar din nya bok om?
– Det är en introduktion till en mer modern syn på bedömning, prov och betygsättning som vuxit fram i internationell forskning de senaste tjugo åren.
Vad är det som är modernt?
– Att bedömning ses som en integrerad del i lärarens klassrumsundervisning och att eleverna själva kan delta genom kamratbedömning och självbedömning.
Vad är integrerad bedömning?
– Det handlar om ständig feedback, att man visar eleverna hur man löser problem istället för att bara konstatera rätt eller fel svar. Man kan ställa några diagnostiska frågor varje lektion för att kolla av förståelsen. I slutet av en lektion kan man låta eleverna göra en ”exit ticket” och sammanfatta huvudpoängen i lektionen. Undervisningen ska hela tiden tydligt kopplas till målen.
Vad är skillnaden på bedömning och betyg?
– Betyg har inte med lärande att göra, när betyget sätts är lärandet redan avslutat. Betyg är ett bortre mål, ett urvalskriterium som sätts i slutet av terminen. Det finns ingen forskning som visar att betyg främjar motivationen. Däremot bör man jobba mycket med målformuleringarna. Det gör eleverna mer lärorienterade än prestationsorienterade och det gör eleverna mycket smartare och snabbare.
Hur fungerar kamratbedömning?
–Det kan till exempel vara checklistor som eleverna får bedöma kamraterna utifrån, kommentera och utvärdera vad som är goda kvaliteter och mindre goda i kamratens text. Då blir de mer medvetna om vilka krav de kan ställa på sina egna texter.
Finns det risk för konflikter mellan eleverna?
– Nej, det har visat sig fungera väldigt bra, man har märkt att eleverna lär sig hitta en konstruktiv ton och det är förstås lärarens ansvar. Det handlar inte om att säga att något är bra eller dåligt eller sätta betyg, utan man brukar prata om ”two stars and a wish”, två beröm och en önskan om utveckling.
Hur kan självvärdering gå till?
– Man talar till exempel om en ”preflight checklist”, alltså en checklista som eleven ska gå igenom innan han eller hon lämnar in ett arbete. Det kan handla om att man ska ha läst igenom allt, låtit någon annan läsa, kolla att man förstår alla ord man använder och att man annars slagit upp dem. Eleverna lär sig redigera sig själva. Det är också något som den nya läroplanen lyfter fram.
Hur tidigt kan man låta eleverna bedöma sig själva och varandra?
– Det finns utmärkta exempel redan från fjärde klass. Yngre barn kan man successivt lära att se över sin uppgift en extra gång innan de lämnar in.
Bygger din bok på egen forskning?
– Nä inte i första hand även om den förstås finns med i vissa delar. Det är mer en lättillgänglig introduktion till den internationella forskningen om bedömning och hur man gör praktiskt i klassrummet i Sverige och internationellt.
Varför behövs en populärvetenskaplig bok om bedömning?
– Det har inte skrivits så mycket om det här i Sverige. Jag har översatt exempel på olika internationella praktiker från engelska forskningsartiklar och även skrivit om svenska lärare som exemplifierar hur de arbetar praktiskt.
Vem har du tänkt kan ha nytta av boken?
– Lärare kan använda den som en handbok i bedömning. Undervisningen om bedömning behöver också öka på lärarutbildningen. Ska man nå samma bedömarkunskap som en läkare eller psykolog har måste 30-40 procent av utbildningen fokusera på bedömning.