Akademiker med utländsk utbildning får för lite information om hur man får sin examen bedömd och vilka kompletterande högskoleutbildningar som finns. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport och kräver nu att regeringen förbättrar samordningen.
Myndigheterna som hanterar utländska examina måste samverka bättre. Lärosätena och Högskoleverket ska informera mer om vilka kompletterande utbildningar som finns, enligt Riksrevisionen.
– Om Sverige ska klara generationsväxlingen på arbetsmarknaden måste utländsk kompetens tas tillvara bättre. Det tar idag alldeles för lång tid för många akademiker med utländsk utbildning att få ett kvalificerat arbete, säger riksrevisor Gudrun Antemar i en presskommentar.
Även Saco:s ordförande Anna Ekström stämmer in i Riksrevisionens bedömning.
Förra året fick Högskoleverket, HSV, 5700 ansökningar och utfärdade 4200 bedömningar av utländska utbildningar. Myndigheten delar ut bedömningsutlåtanden som visar vilken svensk examen den utländska motsvarar. 2010 bedömdes utbildningar från 139 länder. Flest var från Irak följt av Ryssland, Iran och Polen. Antalet ansökningar har ökat senaste åren, framförallt om bedömning av utbildningar från Pakistan, Bangladesh, Syrien, Thaliand, Indien och Iran. Drygt tio procent av ansökningarna gäller lärare som vill söker särskilda behörighetsbevis.
25 procent av ansökningarna resulterar inte i något utlåtande alls, oftast för att utbildningen inte ligger på högskolenivå eller inte är avslutad. HSV efterlyser bättre möjligheter att komplettera utländska utbildningar i Sverige.
– Det är också viktigt att personer som flytt hit från krigshärjade länder och som saknar dokument kan få sin kompetens bedömd. Den möjligheten finns inte idag. Ser man till arbetsgivarna, vore det önskvärt med en öppnare syn på kompetens och meriter som skiljer sig från dem vi är vana vid, säger Lars Petersson, chef på Högskoleverkets bedömningsavdelning i ett pressmeddelande.