Poesi på tre språk stärker banden

Poesipåse. Författarworkshop. Diktaffischer. Tre vänorter i Norden har ett diktprojekt ihop. På köpet lär eleverna känna varandra språk och länder.

Malin Hansson har precis öppnat Facebook, skrivit in Treklang och där börjat översätta den danska eleven Stine Rønn-Smidts dikt ”Skønheden ved...”.

Den är kort och lyder:

Jeg er helheden.

Den problematiske sammenholder.

Fællesskabets engel.

Malin funderar och skriver. De flesta orden klarar hon men vad kan ”fællesskabets” betyda?

Klass 8 på Maria Montessoriskolan i Lund är en av 32 klasser i Norden som deltar i projekt Treklang. Eleverna i de olika vänorterna Lund, Viborg och Hamar översätter just nu varandras dikter på den gemensamma Facebook-sidan. I Lund deltar sammanlagt fyra skolor i lika många stadsdelar.

Läraren Jeanette Rådh, tillika projektledare för Treklang, har i sina instruktioner för dagens lektion sagt att de ska skriva frågetecken i kommentarfältet efter de ord de inte förstår. Dessutom fyller eleverna i ord på ett grönt, ett gult och ett rött papper för senare genomgång. De gröna orden är sådana som är enkla att förstå, de gula kan man gissa sig till och de röda är helt annorlunda än de svenska och dessa behöver man reda ut betydelsen av tillsammans.

Eftersom det är poesi är orden få, så det är inga jättestora textmängder att hantera. Alla jobbar på och arbetsmoralen är hög, trots att Facebook kan locka till annat än just poesiövningar.

Malin har skrivit dikter på svenska som nu eleverna i skolorna i Viborg och Hamar håller på att översätta. Hon gillar att skriva, och dikter skriver hon även på fritiden i sin dagbok.

– Det är roligt med poesi för det behöver ju inte vara så konkret eller med hela meningar. Man kan använda lite märkliga vändningar och det gillar jag, säger hon.

Malin tycker det fungerar bra att jobba i Facebook. Många elever har egna konton och är inne ofta, och kan då passa på att ta ett tag med skolarbetet också. Det kan deras lärare Jeanette Rådh intyga, hon ser att kommentarer och inlägg på skolsidorna ofta kommer in på kvällstid och helger.

Anton Moberg arbetar med sin diktaffisch. Skolans bildlärare Johan Sarfelt tittar in och hjälper honom på traven. Anton har varit borta från skolan i två veckor på grund av sjukdom och behöver komma ifatt lite. De andras affischer hänger redan på Stadshallen, till allmänhetens beskådan.

Uppgiften för Anton och alla de andra eleverna är att illustrera en av dikterna de skrivit, den som de är mest nöjda med. Hans text är resultatet av en feberfantasi och innehåller en del eld och förstörelse. En hel stad har börjat brinna.

– Och jag har nog även inspirerats av en del katastroffilmer jag har sett, säger han.

Han har först skrivit ett utkast, i nästa version kom han på att han skulle ha bara några ord på varje rad och dikten tar på så vis en del plats. Johan ger råd om hur han ska kombinera bild med text för bästa effekt.

När eleverna är klara med sina översättningar är det så kallad ”cut up poetry” som gäller i dag. Ur en hög danska tidningar klipper de ut ord som de sätter samman och klistrar upp på papper. Lite som kylskåpspoesi – enkelt, roligt och mycket effektfullt.

För Jeanette Rådh har Treklang gett ett välbehövligt tillskott till hennes verktygslåda för nordiska språk. Något som hon gärna framhåller är att så kallade resurssvaga elever kan skriva dikter och känna att de klarar detta.

– Alla kan skriva dikt! Poesi hjälper eleverna att komma i kontakt med sina känslor och öva upp känslan för ordens valörer och betydelser. Sedan när de får möta dikter på de andra skandinaviska språken kommer detta med flertydighet in ännu mer.

Det hela började med att skolan skickade några elever till en skrivarverkstad i Hamar i Norge. Det var elever som först kvalificerat sig med sina texter i en tävling som bokfestivalen Litteralund ordnade. Skrivarverkstaden gav ringar på vattnet i form av kontakter och nätverk. Ungefär samtidigt tog de tre kommunordförandena varandra i hand på att man i vänortssamarbetet skulle satsa på ungdomarna. Snacka om tajming!

Startskottet var en konkret poesipåse som delades ut till alla deltagande klasser i början av hösten. Jeanette Rådh hade före det deltagit i sammanlagt tre arbetsmöten för att förbereda projektet. Tillsammans med två nyckelpersoner i Viborg och Hamar spånade hon och drog upp riktlinjerna, samt satte ihop poesipåsen.

Varje lärare och klass fick varsin påse. I den fanns olika skrivövningar, dikter på de tre språken samt en hälsning från poeterna Arne Hugo (från Hamar) och Bo Lille (från Viborg) som eleverna i Lund skulle ha skrivarverkstad med senare under hösten. En svensk poet, Niklas Törnlund, åkte på motsvarande vis till Danmark och Norge.

– Poesipåsens övningar och texter har fungerat som en idébank för lärarna att välja ur. Vi har samlat våra bästa skrivövningar för att alla ska bli inspirerade och vilja sätta igång och jobba med skrivandet och det nordiska, säger Jeanette Rådh.

I samband med bokfestivalen Litteralund fick de fyra klasserna i Lund besök av poeterna. De tillbringade en halv dag i varje klass. Eleverna skrev på svenska, men blev handledda i sitt skrivande på danska och norska. Man jobbade i fyra faser: idé, skrivande, bearbetning och inte minst framförande.

– Jag tycker att poeterna mötte eleverna på ett jättebra sätt. Båda har lång erfarenhet av att jobba med ungdomar och var verkligen intresserade av elevernas alster. Jag tror att de förmedlade känslan av att ord verkligen är viktiga, säger Jeanette Rådh.

Därefter valde eleverna ut sina bästa dikter som textades och illustrerades med valfri teknik på ett A3-papper, tillsammans med bildläraren på skolan. Elevernas poesiaffischer ställdes ut i Stadshallens stora fönster som vetter mot Stortorget i Lund.

Under våren ska klassernas dikter publiceras i en antologi. Avslutningsvis sammanstrålar elever från varje vänort i Hamar, där de kommer att delta i en poesiverkstad där Arne Hugo skriver dikter tillsammans med eleverna. Dagarna i Hamar kommer att var fulla av språk, aktiviteter och många möten nordiska grannar emellan.

– Ett tiotal elever från Lund kommer att följa med, och jag hoppas att vi kan fånga upp dem som visar intresse utan att det blir för hård konkurrens. Man måste ju vilja skriva poesi i tre eller fyra dagar och bo i en norsk familj – det är förutsättningarna.

Tanken är att Treklang ska vara ett projekt som återkommer och att Lunds kommun, Viborg och Hamar ska bära kostnaderna tillsammans i framtiden.

– En av fördelarna är att detta pågår ett helt läsår. Eleverna får successivt vänja sig vid att arbeta med både poesi och de andra skandinaviska språken och på så vis utveckla sitt skrivande och sina kunskaper under en längre period, säger Jeanette Rådh.