Redan i år 3 slår föräldrarnas utbildningsbakgrund igenom tydligt. Det visar resultaten i de nationella proven våren 2010, enligt Skolverket.
Ett par exempel: 88 procent av de elever i år 3 vars föräldrar är högskoleutbildade klarade delprovet om skriftliga räknemetoder. Motsvarande andel för barn till korttidsutbildade föräldrar var 68 procent. I svenska delprovet om stavning och interpunktion var andelen 77 respektive 92 procent.
Skolverket understryker vikten av tidiga åtgärder för att kompensera skillnaderna.
– Det faller inte bara på lärarna. Kommunen måste ha en medveten ekonomisk fördelningspolitik så att lärarna får den fortbildning som behövs och eleverna det stöd som de behöver. Det är en politisk fråga, säger Maj Götefelt, undervisningsråd på Skolverket.
Redan förra året gjordes en liknande sammanställning av resultaten i den obligatoriska försöksomgång som genomfördes i 400 skolor våren 2009. En jämförelse visar samma eller bättre resultat i de prov som gjordes ett år senare, 2010.
Andelen elever som klarar delmomentet läsning i svenska ökade från 83 till 94 procent. I delmomentet skönlitteratur ökade andelen från 89 till 95 procent.
– Allmänt tycker jag att skolorna når goda resultat trots att de nya målen just införts. Nu gäller det att se till så att resultaten står sig i kommande nationella prov när eleverna blir äldre, säger Maj Götefelt.