Bara fyra av tio lärare i årskurs 6 satte A i höstterminens betyg. Många undvek även B och F. Lärarna känner sig lämnade i sticket i den nya betygsättningen.
Det finns lärare som enbart har satt E på en hel klass. Det är framför allt A, B och F som inte använts. Bara en tredjedel av de 650 lärarna i Lärarnas tidnings undersökning har använt hela den sexgradiga betygsskalan.
– Terminsbetyget i sexan ska spegla undervisningen man haft under terminen och så mycket man vet bakåt. Vi träffade tusentals lärare under hösten och har varit jättetydliga med att hela skalan ska användas, säger Karin Hector-Stahre, chef för enheten för prov och bedömning på Skolverket.
Många lärare i undersökningen skriver att de har låtit bli vissa betyg för att de inte vet hur värdeorden i kunskapskraven ska tolkas. När de bett Skolverket om råd i enskilda fall har de blivit hänvisade till sin egen professionella bedömning. Flera lärare talar om extrem tidsbrist. En del har kommit fram till att de inte har haft några elever som presterat på den aktuella nivån.
Per Måhl, expert på betygsättning och bedömning, är förvånad och bekymrad över att det finns så många missuppfattningar om hur den nya betygsskalan ska användas.
– Läraren måste inte ha gått igenom varenda sak för att eleven ska få ett högt betyg. Den bristande likvärdigheten man ser i er undersökning visar att lärarna har olika uppfattningar om vad som står i anvisningarna, säger han.
Eftersom betygsättning är myndighetsutövning och har konsekvenser för elevens framtida studier är det viktigt att den är likvärdig. Eleverna ska kunna lita på ett lärarna gör ungefär samma tolkningar – på den egna skolan, i kommunen och helst i hela landet. Även i årskurs 6.
Per Måhl tror dock inte att risken är så stor att ett felaktigt lågt betyg i sexan måste hänga kvar uppåt. Eleven hinner möta lärare som blir successivt bättre som betygsättare, hoppas han.
Men snålhet med de höga betygen i sexan kan ändå påverka, enligt Alli Klapp, betygsforskare vid Göteborgs universitet.
– För elever som verkligen satsat – och till och med får höra av läraren att de presterat på topp – kan det kännas hårt att inte få utdelning i betyget. Det kan sänka självkänslan och motivationen, säger hon.
Även vid det förra bytet av betygssystem tog det några år innan lärarna kände sig så varma i kläderna att de vågade sätta MVG.
– A ska visserligen vara lite svårare att få än gamla MVG men SÅ svårt ska det inte vara. Jag kan tänka mig att det finns några A-elever i varje normalklass, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik som forskar om betyg och bedömning.
Fömodligen finns det även några elever på F-nivå i normalklassen. Det var det betyg som det var näst mest vanligt att lärarna undvek.
– Det kommer nog alltid att vara lite färre F än om man följde betygskriterierna. Det är nog mest ett uttryck för lärarens medmänsklighet, säger Christian Lundahl.
73 procent av lärarna i undersökningen satte betyg för första gången. Majoriteten har fått någon form av stöd och kompetensutveckling av arbetsgivaren och/eller Skolverket.
Ändå svarar hälften av lärarna nej på frågan om de kände sig tillräckligt förberedda och trygga. En tredjedel svarar ja och resten att de är osäkra eller inte vet.
Variationerna i hur mycket tid och stöd lärarna har fått för att sätta sig in i det nya är stora. Många skriver att de skulle behövt mycket mer tid att förbereda sig och diskutera elevexempel tillsammans med kolleger.
Ungefär var tionde lärare har inte fått någon fortbildning eller extra tid över huvud taget.