I det här numret av Origo är matematikundervisning och IKT speciellt i fokus. Ämnet gör mig lite ambivalent. Som forskande matematiker var jag inte särskilt beroende av teknik, det var rätt mycket papper och penna. Jag tror att de flesta matematiker har samma erfarenhet. Det finns naturligtvis viktiga undantag där datorhjälpmedel har varit centrala i matematikers arbete, men i stort vill jag hävda att datorer inte har ändrat hur forskande matematiker arbetar.Egentligen är jag lite skeptisk till revolutionspotentialen hos IKT även när det gäller matematikundervisning. I själva verket är man nog lite naiv om man inte inser att ökningen av antalet datorer och relaterad teknik i skolan bland annat är ett resultat av smart marknadsföring från företag som säljer denna teknik. Vinstintressen i skolan, någon?
Man är ännu mer naiv om man tror att denna teknik automatiskt kommer att leda till att eleverna lär sig mer. Nyligen kom i England en rapport som på många sätt är typisk. Ett antal lovande exempel lyfts fram, men samtidigt konstateras att de över en miljard pund som satsats på skrivtavlor, surfplattor och annat de senaste fem åren inte verkar ha haft någon större effekt i termer av bättre lärande.
Den kände matematikern Keith Devlin gav nyligen en onlinekurs i matematik för över 60 000 studenter. Han har gjort sig känd för att propagera för att rätt designade datorspel kommer att revolutionera det grundläggande matematiklärandet. Använde han någon avancerad IT i sin onlinekurs? Nej, inte direkt. Oftast hörde man honom prata och såg hans vänstra hand skriva och rita på ett papper. Att inte ens Keith Devlin i en kurs som denna tar ett rejält IT-grepp på undervisningen är rätt talande. Helt vanlig matematikundervisning kan helt enkelt vara svårslagen, när den utförs bra.
Å andra sidan finns det andra skäl till varför skolan inte kan blunda för datorer och IKT. Skolan är ju nämligen inte avgränsad från resten av samhället. Där erövrar ju datorer och IT allt fler områden och påverkar i allt högre grad människors liv. IT påverkar alla aspekter av samhället på samma sätt som ny teknik i alla tider varit en drivkraft för kulturella förändringar.
Om skolans matematik ska vara relevant så måste den förhålla sig till detta. För att ta ett konkret exempel kan vi jämföra papper-och-penna-matematiken från min forskning med hur jag använder matematik i mitt extraknäck som vindsurfingbrädesdesigner. Här är relationen till datorer och annan teknik en helt annan. Jag använder en handfull olika program, både kommersiella och sådana jag skapat själv. Själva matematiken är egentligen inte mindre avancerad eller abstrakt, men det sätt jag utnyttjar matematik på när jag bygger brädor skulle vara helt omöjligt utan datorer. Och så är det med den mesta matematiken som tillämpas i samhället. Den lever i symbios med IT.
Jag tycker att matematikundervisningen måste relateras till hur matematik används i samhället och också ta sin utgångspunkt i de erfarenhetsvärldar som eleverna har, som inkluderar att googla eller söka förklaringar till avancerade problem genom att titta på lämpliga Youtube-klipp. Detta måste göras samtidigt som matematikens styrkor som stringens, abstraktion och generalitet också utnyttjas.
Jag menar alltså att man kan se på olika IKT-relaterade frågor ungefär som man ser på flerspråkighet i skolan: en kulturell realitet som är en stor utmaning att hantera. Men inte desto mindre är vi skyldiga att hantera den väl.