Det skolpolitiska nyckelordet likvärdighet har under åren fått en ny innebörd i Skolinspektionens rapporter. Från början syftade det på social rättvisa. Nu handlar det om individens rättigheter.
– Det är en anpassning av begreppet så att det kan användas på en avreglerad skolmarknad, säger Linda Rönnberg, forskare vid Umeå universitet.
Hon har tillsammans med tre andra forskare analyserat språket i tjugo centrala rapporter från Skolverket och Skolinspektionen. Genom att låta likvärdighetsbegreppet syfta på individens rätt till likvärdig utbildning undviker man kritiken mot marknadsreformernas segregerande mekanismer, menar hon.
– Ansvaret för att tillgodose individens rätt läggs i sin tur på kommuner och enskilda skolor.
Forskargruppen har följt hur språkbruket har ändrats sedan den första inspektionen startade som en avdelning inom Skolverket 2003. Fem år senare, 2008, skapades den självständiga myndigheten Skolinspektionen.
Till att börja med, när inspektionen fortfarande låg kvar hos Skolverket, handlade det om att introducera något slags kontrollbegrepp i ett skolsystem där man mest talat om utveckling. Man började med att byta ut begreppen utvärdering och utveckling mot översyn och förbättring. Slagordet blev: ”Vi inspekterar för att förbättra.”
– Begreppet förbättring blev ett sätt att uttrycka relationen mellan utveckling och kontroll.
Det handlar enligt Linda Rönnberg fortfarande om en ganska mjuk inspektion och det betonas att intervjuer med rektorer och lärare ska ha en dialogkaraktär, även om det inte får bli för intimt.
När Skolinspektionen blev en egen myndighet 2008 förstärktes betoningen av den enskilda elevens rätt till en bra utbildning. Det blir nu viktigt att anpassa utbildningen efter olika behov hos eleverna. Också de högpresterande elevernas behov lyfts fram.
– En begränsad form av elitism blev möjlig, säger Linda Rönnberg.
Nu skedde också ett tydligt skifte mot ett mer kontrollorienterat språk. Man började tala om brister, regler, skollagen, avvikelser och tillsyn på ett tydligare sätt.
– I den nya skollagen ges Skolinspektionen trots detta ett utvecklande uppdrag, något som bara några år tidigare ansågs vara olämpligt för en tillsynsmyndighet.
Till slut skapas förväntningar om hur en inspekterbar skola ska se ut.
– Den är inte bara en passiv mottagare av inspektioner utan en kvalitetsmedveten kunskapsproducent som aktivt dokumenterar, utövar självtillsyn och producerar resultatdata enligt inspektionens direktiv, säger Linda Rönnberg.
Elisabet Rudhe