Allt är inte teknik – men mycket

Varför ska man ägna sig åt teknik i förskolan?

– Det finns många bra skäl. Vi är omgivna av teknik som vi använder dagligen och att kunna förstå och handskas med den är lika viktigt som alla andra förmågor barn behöver utveckla. Det handlar också om att utveckla barns taktila och motoriska kompetens, ”att begripa genom att gripa”. Att hålla på med teknik ligger också mycket nära leken. Genom leken kan man göra teknik begriplig. Det är helt enkelt roligt.

Vad kan teknikverksamhet i förskolan innehålla?

– I barnens lekar finns mycket teknikanvändning. De bygger, prövar, undersöker. Som förskollärare kan man leda det vidare, komma med förklaringar och utveckla leken, som ett slags ögonblickspedagogik om man så vill. Man kan också utgå från den teknik som finns i barnens vardag, som hushållsteknik och olika textila material. Att använda sig av förr, nu och sedan är en annan bra väg. Hur gjorde mormor och morfar, hur kommer ni att göra när ni blir stora? Det kan handla om tvätt, matlagning, bakning, transporter och annat.

Vilka kunskaper behöver man ha som förskollärare?

– Jag tror att det är nödvändigt att ha grundkunskaper i och om teknik, som vad är det som kännetecknar teknik? Vilka grundmönster kan man känna igen när det gäller tekniska lösningar av olika slag och teknisk utveckling. Sedan får man arbeta med den kunskapen så att den blir begriplig för barn. Det handlar om att hitta rätt nivå.

Du säger att det är vanligt med missuppfattningar om vad teknik är. Vad tänker du på då?

– Att många är oklara över vad som skiljer kunskapsområdena teknik och naturvetenskap. Teknik är något av människan skapat för att lösa problem eller tillfredsställa behov. Naturvetenskapen, däremot, handlar om att förklara fenomen i naturen, och den är inte människoskapad. Det är två olika kunskapsområden men med många beröringspunkter. I dag bygger många tekniska lösningar på naturvetenskapliga genombrott. I biotekniken är det uppenbart, men det finns gott om andra exempel. Som att man har försökt efterlikna isbjörnens päls för att ta fram varma material eller härmat hajens hud i simdräkter för att öka hastigheten. Och naturvetenskapen är beroende av tekniska hjälpmedel av olika slag.

I förskolan väljer man ofta att arbeta integrerat med de här två ämnesområdena. Är det fel?

– Nej, tvärtom. Men man kan inte säga att man arbetat integrerat med teknik och naturvetenskap om man inte vet vad man integrerat.

Måste man ta till naturvetenskapen för att förklara hur teknik fungerar?

– Nej, tillsammans med förmågan att hantera eld och utveckla ett språk är förmågan att hitta på tekniska lösningar det som skiljer människan från övriga djur och som vi ägnat oss åt i alla tider. Det mesta av den vardagsteknik som omger oss har tagits fram utan att naturvetenskaplig kunskap spelat någon betydande roll. Man kan se på tekniken som ett sätt att förlänga eller förstärka våra mentala och fysiska förmågor. Hammaren är som en förlängning av armen, cykeln tar oss fram snabbare än våra fötter. Och elvispen var från början en knippe ris.

Vilka andra ämnesområden ligger nära tekniken, enligt dig?

– Samhällskunskap, exempelvis. Teknik har en tydlig koppling till samhället runt omkring oss. Vi använder vår tekniska förmåga att, på gott och ont, lösa problem. Miljöförstöring och klimatförändringar hänger samman med vårt sätt att använda teknik, som dubbdäcken på bilar som förstör luften inne i våra storstäder. Men det är också bland annat tekniken som kan hjälpa oss ur de här problemen.

Många är rädda för att svara fel på barnens frågor eller att svaren ska bli för komplicerade. Har du några råd till dem?

– Ett utmärkande drag för teknik är att det inte finns ett enda rätt svar. Cykeln har exempelvis sett ut på många olika vis under årens lopp, och gör så också i dag. Man kan samtala med barnen om vilka lösningar som är bra och varför. Sedan gäller det att hitta rätt nivå. Man behöver inte förklara in i minsta detalj. Tre grundläggande frågor är: Vad är det till för, hur fungerar det och vad är det gjort av?