Trots att pojkar presterar lika bra eller något bättre än flickor i matematik och NO får de sämre betyg. Det visar en genomgång som Lärarnas tidning har gjort.
I samtliga Timss-undersökningar som Sverige deltagit i har pojkar och flickor presterat likvärdigt i matematik och NO. Och den senaste rapporten som kom i förra veckan visade att pojkarna har något bättre resultat. Trots det har flickorna under samma period haft bättre slutbetyg i grundskolan i båda ämnena.
– Vid lika prestation tenderar flickor generellt få högre betyg än pojkar, säger Arne Engström, docent i matematikdidaktik vid Karlstads universitet.
Till exempel var det bland dem som fick ett sammanvägt NO-betyg i årskurs 9 förra året 13 procentenheter fler flickor än pojkar som fick något av de två högsta betygsstegen. Det var också mer än två procentenheter fler pojkar än flickor som inte nådde godkänt. Och detta samtidigt som pojkarna presterar bättre än flickorna i NO-ämnena enligt Timss.
Eva Lundgren är projektledare för Timss i Sverige. Hon menar att undersökningen ska tolkas med viss försiktighet eftersom den inte är direkt kopplad till de svenska kursplanerna.
– Timss är en kompromissprodukt, en hybrid av alla deltagande länders läroplaner. Men vi vet att det ändå är en ganska bra överstämmelse med de svenska kursplanerna.
Skolverket har tidigare konstaterat att samstämmigheten är mycket god mellan Timss och svenska mål och kunskapskrav. I rapporten ”Med fokus på matematik och naturvetenskap” från 2006, skriver Skolverket att de internationella studier där Timss ingår ”i såväl ramverk som konkretisering i form av uppgifter väl speglar de svenska kursplanerna.”
Så även om det Timss mäter inte går att jämföra rakt av med kunskapskraven i den svenska skolan så ger det en tydlig fingervisning om elevernas kunskapsnivå i de olika ämnena.
Varför speglas då inte pojkarnas kunskaper i betygen? Ett svar som brukar ges är att varken undersökningar som Timss eller de nationella proven kan omfatta samtliga moment och kunskapskrav. Men didaktikdocenten Arne Engström ger inte mycket för den förklaringen.
– Det verkar osannolikt att just de områden som proven inte mäter är de som flickorna är bättre på. Snarare tyder det på att lärarna lägger in något i sin bedömning som inte borde finnas med.
Ett sätt att komma åt detta problem är enligt Arne Engström att ta större hänsyn till provresultaten i betygsättningen.
– Nackdelen med detta är att de nationella proven kan bli som avgångsprov, vilket inte är tanken med dem. Men vi har i dag generellt alldeles för stora skillnader i prov- och slutbetyg. Det gäller inte bara mellan könen utan även mellan exempelvis kommunala och fristående skolor.
Niklas Arevik