"… Sedan öppnade han dörren och klev in i ett jättelikt kök.”
Eftersom det var slutet av ett kortare stycke stannade eleven upp sin läsning och tittade på mig. Vi hade läsgrupper och eleverna var vana vid att vi läste kortare delar för att tillsammans diskutera det vi hade läst. Jag var nybliven lärare och min läsgrupp bestod av 11-åriga svenska som andraspråkselever som hade kommit ganska långt i sin andraspråksutveckling. Hade jag varit lite mer erfaren hade jag nog sagt ungefär så här: ”Åh, ett jättelikt kök. Hur ser ett sådant ut? Kan du beskriva (eller kanske rita) det?” eller ”Jättelikt? Vad kan det betyda? Fundera över vilka två ord man satt samman till ett ord.” Kanske hade jag innan läsningen sammanfattat stycket och använt begreppet ”jättestort kök” för att underlätta förståelsen.
Men jag var oerfaren och inte så påläst när det gällde lässtrategier så jag frågade helt enkelt eleven: ”Förstod du den sista meningen?” varvid eleven självklart svarade ja. Eleven var en klipsk kille och en god läsare (vilket för mig på den tiden egentligen innebar en god avkodare) så jag trodde honom. Han förstod. Och han var väldigt övertygad om att han förstod, det fanns inga som helst tveksamheter. Fast jag var ändå lite osäker på om han verkligen förstod för ”jättelikt” är inte ett speciellt vanligt förekommande ord, trots allt. Jag valde därför att fråga eleven vad det betydde och hans svar var klockrent: ”Det är ett rum som är väldigt likt ett kök, såklart!”
Såklart det är. Att det skulle kunna betyda något annat var helt främmande för denna elev. Att det inte brukar finnas rum som är väldigt lika kök, utan att faktiskt vara ett kök, tänkte inte denna elev på. Inte heller stannade han upp för att fundera över sannolikheten att det fanns ett rum i det där huset som var likt ett kök utan att vara ett kök. Inte heller funderade han över vilken funktion ett sådant rum skulle kunna ha. Eller hur det skulle kunna se ut. Han accepterade helt enkelt att det i denna text fanns ett rum som var jättelikt ett kök, utan att reflektera mer över detta faktum.
Jag har väldigt många gånger under mitt lärarliv tänkt på den här historien för det exemplifierar så tydligt en av de största svårigheterna för många av våra elever. När man inte har en aning om att man faktiskt inte förstår.
Effektiva och godaläsare förstår att läsning handlar om att skapa mening. Det gjorde inte min elev som jag nämnde ovan. Han accepterade textens innehåll utan vidare reflektion. För att läsa effektivt behöver man även kunna läsa kritiskt och kunna reflektera över, och resonera om, vad man läser. Man behöver även ha tillgång till en stor verktygslåda med många olika lässtrategier att välja bland. Dessa strategier är bland det viktigaste vi kan ge våra elever och var det något min elev lärde mig där och då när vi pratade om jättelika kök, var det att även riktigt, vad jag trodde, goda läsare och elever med välutvecklat språk behöver explicit undervisning i lässtrategier.