En timmes kvalificerad läxhjälp i veckan för varje klass skulle kosta ungefär 600-700 miljoner kronor, enligt beräkningar från Lärarförbundet.
– Att ge stöd i skolan är ett betydligt bättre sätt att använda skattepengarna. Det ger jobb åt fler lärare och träffar de elever som bäst behöver hjälpen, säger Eva–Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Eva-Lis Sirén tycker att det är märkligt att det nu blir tillåtet för lärare att ge privat läxhjälp. Hon drar parallellen till reglerna för rut-avdrag när det gäller tjänster som rör hälso- och sjukvård.
– När det gäller hälso- och sjukvård får man inte göra rut-avdrag för sådant arbete som kräver specialistkunskap eller utförs av någon med legitimation. Det borde naturligtvis även omfatta lärare, säger hon.
Lärarförbundetär noga med att hänvisa sina medlemmar till det regelverk som finns, dels kommunallagen och dels lagen om offentlig anställning, när det gäller bisysslor och misstanke om jäv.
– Vi vill varna våra medlemmar för att de kan hamna i situationer där de anklagas för jäv. Vill man ge privat läxhjälp måste man som lärare ha tillstånd från sin arbetsgivare, säger hon.
Att det finns lärare som ändå är öppna för att jobba extra med läxhjälp är inte förvånande, menar Eva-Lis Sirén.
– Att lärare tvingas jobba extra med detta är ytterligare ett tecken på att deras löner är för låga, säger hon.
Ulrika Sundström