Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all articles
Browse latest Browse all 10064

Människorna i första hand

$
0
0

Ledarskap. Sedan flera år är Kerstin Karlsson rektor för förskoleklass till årskurs sex på Kungsladugårdsskolan i Göteborg och sju av totalt nio fritidshem. Hon värnar om fritidspedagogerna.

På tredje våningen i den pampiga Kungsladugårdsskolan, byggd på 1930-talet, hittar man rektor Kerstin Karlsson, tidigare fritidspedagog. Hennes dörr är öppen och det signalerar att man är välkommen in. När den är stängd vill hon inte bli störd.

Rummet med vitgråa väggar är lite stökigt. På golvet ligger tidningen ”Chef och ledarskap” intill en knallorange kontorsstol. En fotboll ligger i ett hörn och flera ryggsäckar som innehåller nyinköpta datorer, är staplade på stolar och längs väggarna. Några tröjor med tryck ligger slängda över stolsryggar. Genom fönstret syns Göta älvs vatten och Älvsborgsbron.

På skrivbordet ligger ett handgjort kort från någon som heter Harry. På det orange papperet har han ritat med blyerts, på barns vis.

Varje morgon när klockan är kvart i åtta, innan Kerstin Karlsson går till sitt arbetsrum, tittar hon förbi skolans fritidshem för att höra sig för om dagsläget. De fritidshem som har störst behov av stöd, får de flesta besöken. Det kan handla om barn som inte mår bra, verksamhet som inte fungerar, ja allt möjligt. Det är ingen tvekan om att hon tycker att arbetet där är viktigt och att personalen behöver hennes stöd.

– Jag har en förståelse för fritidshemmen. Där arbetar de med den sociala kompetensen och barnen lär sig att samspela med andra, säger hon med stadig blick.

Hon tycker att fritidspedagoger allmänt används för mycket som lärare i skolan. I stället önskar hon att verksamheten på fritidshemmen lyfts fram tydligare.

På Kungsladugårdsskolans fritidshem har fritidspedagogerna planerade möten under en timma varje fredag. När det behövs är Kerstin Karlsson inbjuden att delta i diskussioner om såväl negativa som positiva saker.

– Det viktigaste, både på fritidshemmen och i skolan, är att barnen mår bra, säger Kerstin Karlsson. Det handlar om hälsa, lärande och självkänsla.

Hon prioriterar också spontana möten i korridorerna eller när någon oplanerat slinker in genom hennes öppna dörr. Då får hon reda på saker den informella vägen och de mötena är minst lika viktiga som de planerade. Varje dag söker minst fyra–fem ur personalen upp henne. Ibland resulterar dessa kontakter i viktiga åtgärder.

Personalen på fritidshemmen är väl förtrogna med skriften ”Allmänna råd för fritidshem” från Skolverket.

– Personalen ska kunna berätta om sina mål och kunna utvärdera sin verksamhet. Man ska inte göra något om man inte vet varför. Alla fritidspedagoger måste kunna förklara vad som är deras uppdrag på fritidshemmen. Det är viktigt att verbalisera det man gör, säger Kerstin Karlsson.

Under en period på 70-talet arbetade hon på fritidshem i Göteborg, då de ännu inte inlemmats i skolan. Senare, som skolchef med ansvar för fritidshemmen, startade hon tre nya på Karl Johansskolan i stadsdelen Majorna.

I Majorna samlas rektorerna emellanåt i en ledningsgrupp. Kerstin Karlsson är den enda av dem som har egen erfarenhet av arbete på fritidshem. Och hon är inte direkt någon nybörjare som chef.

– Jag har varit chef sedan oktober 1983, men känner mig inte speciellt utbränd. Jag jobbar många timmar, men när jag åker hem, så åker jag hem! Jag tänker aldrig på jobbet där hemma, säger hon.

Att vara rektor kan framstå som ett sisyfosarbete, oändligt och utan slut. Arbetsuppgifterna består av allt från pedagogiskt ansvar och arbetsmiljö till personalvård och ekonomi.

Kerstin Karlsson ansvarar nu i höst för 415 barn från förskoleklass upp till årskurs sex och arbetsleder en personal på 42 personer. Hennes nuvarande rektorskollega ansvarar för andra barn från förskoleklass upp till årskurs två och dessutom särskolan. Rektorerna stämmer löpande av med varandra, så att inte verksamhet i klasser och fritidshem hanteras olika beroende på vem som har rektorsansvaret för dem.

Ansvarsuppdelningen mellan rektorerna på Kungsladugårdsskolan, eller Kungen i vardagligt tal, hänger kvar sedan hon arbetade med en tidigare kollega. I Kerstin Karlssons ansvar ingår bland annat ekonomi för hela skolan och arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöansvaret innefattar utvecklingssamtal och utvecklingsplaner för de lärare, på förskola, skola och fritidshem, som ryms under hennes vingar.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är så omväxlande. Jag skriver långa listor på det som ska göras, jag är en listmänniska. Ibland när arbetsdagen är slut har jag inte bockat av en enda sak på listan. Då har det hänt viktigare saker. Jag prioriterar alltid människor framför mejl och telefonsamtal, berättar hon.

Kerstin Karlsson är en intensiv person, säkert krävande som chef. Hon visar tydligt vad hon förväntar sig av sin personal. Hon framhåller att hon får mycket uppskattning av personalen och det gör att hon trivs med sitt arbete. Det kan vara sms som önskar henne trevlig helg eller små presenter när hon haft det svårt privat.

– Två saker gäller för min personal: Gör ditt jobb och säg det du tycker. Flera hjärnor gör att saker blir bättre. Vi har många diskussionsgrupper här på Kungsladugårdsskolan. Det handlar till exempel om jämställdhet och mobbning, berättar hon.

Vad är svårast?

– Det absolut svåraste är när det går käpprätt åt skogen för en ung person. Men vi kan inte lösa alla problem. En del går att lösa, andra inte. Det får man lära sig att leva med. Annars är det ramarna i form av avtal, policy och ekonomi som kräver mycket tid och tankeverksamhet.

Hon berättar om tre ”m” som är viktiga i det övergripande arbetet. De står för att göra barnen till goda medmänniskor och medborgare. Men hennes uppgift är också att skapa förutsättningar för att de vuxna ska kunna bli goda medarbetare.

– Att vara rektor är snarare en relation än en position. Förtroende är något du förtjänar. Kan du leda en barngrupp så kan du leda vuxna också, säger hon.

Kerstin Karlsson rör sig mycket runt i skolan. Hennes smattrande stövelklackar hörs tydligt när hon går runt i stentrappor och korridorer. Vi träffar fritidshemsbarnet Harry Fridman, han som gjort kortet på hennes skrivbord. När han får syn på henne, slänger han sig genast ner i trappan utanför ett av fritidshemmen. Hon berättar att de båda har en liten lek som går ut på att han gör så när de ses. Efter lite småpratande med honom öppnar hon dörren in till ett av fritidshemmen. Alla har de namn efter fyrarna i Göteborgs skärgård.

Eva Wajander har en fritidspedagogtjänst på fritidshemmet Måseskär och har varit fast anställd på skolan sedan 1998.

På vilket sätt märks det att din rektor är fritidspedagog i botten?

– Det är lättare att prata med henne när det är jobbigt på fritidshemmen, om man jämför med andra rektorer som jag har haft. Hon ger oss möjlighet till andrum och planering, så att vi kan få en bra verksamhet på eftermiddagarna.

Eva Wajander berättar att Kerstin Karlsson är särskilt bra när det strular med personal.

– Ibland hoppar hon in och tar barnen, om det inte går att lösa på annat sätt. Emellanåt kan hon till och med ta stängningar, berättar hon.

Vi går vidare och tittar in på fritidshemmet Trubaduren. På väggen finns gula blommor uppsatta, där barnen skrivit ner tankar om varandra. Allt är positiva egenskaper som att någon är snäll, en annan hjälpsam och en tredje bra på dataspel och är rolig.

– På alla fritidshemmen arbetar man med SET, social och emotionell träning. Fritidspedagogerna hjälper klassläraren med den sociala dimensionen och arbetar mycket med gruppövningar. Personalen här är duktig, ambitiös som attan! Min uppgift är att se till att fritidspedagogerna förstår sitt uppdrag, jobbar med det och tycker att det är viktigt och roligt, säger Kerstin Karlsson. 

Ulla M. Andersson

Viewing all articles
Browse latest Browse all 10064


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>