Levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning är sämre än för andra barn och ungdomar. Skillnaderna är särskilt tydliga i skolan.
En ny rapport från Ungdomsstyrelsen visar på brister inom skolans område. Det handlar bland annat om att unga med funktionsnedsättning har lägre utbildningsnivå, känner sig otrygga i skolan i högre grad och är mer missnöjda med sin utbildning. Det gäller i än högre grad för pojkar än för flickor.
– Fokus 12 ger en samlad bild av att gruppen har sämre förutsättningar att etablera sig i samhället. Här är utbildning, som i sin tur leder till arbete, nyckeln, säger Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson i en kommentar.
Ett område som särskilt drabbar unga med funktionsnedsättning är brister i det särskilda stödet, som Skolinspektionen tidigare påvisat.
För att dessa ungdomar ska uppnå sin fulla potential föreslår rapportförfattarna att regeringen överväger en utökad rätt till särskilt stöd för unga med funktionsnedsättning över nivån för godkänt, så som det är formulerat i skollagen idag. Detta skulle i så fall behöva utredas.
Rapporten Fokus 12 går igenom forskningsläget och bygger dessutom på intervjuer med unga med funktionsnedsättning samt kortfilmer som ungdomar gjort för att beskriva sin vardag. Uppdraget från regeringen var att se på funktionsnedsattas livssituation kopplat till ungdomspolitik och mål för politiken kring funktionshinder.
Ungdomar med funktionsnedsättning mår över lag sämre än andra ungdomar. Fem gånger fler är missnöjda med sina liv och det är fyra gånger så vanligt att de bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt jämfört med övriga unga. Över hälften lider av stressrelaterade symptom och runt 30 procent har mobbats eller blivit utfrysta under det senaste halvåret, framgår det av rapporten.
Lotta Holmström