I våras skrev landets sjätteklassare nationella prov för första gången. Nio av tio klarade proven i engelska. Men resultaten visar återigen på att barn till högutbildade har ett försprång i skolan. Likaså att tjejer får bättre resultat än killar.
Landets sjätteklassare skrev i våras nationella prov för första gången. Proven har tidigare genomförts i årskurs fem.
Resultaten i matematik, svenska och engelska bekräftar vad andra nationella prov, kunskapsmätningar och betyg har visat: En elev med lågutbildade föräldrar löper större risk att få sämre resultat.
Skolan tycks inte klara sitt uppdrag att ge alla elever, oavsett bakgrund, samma chans. Gapet märktes tydligast i matematik: 87 procent av eleverna med en eller två eftergymnasialt utbildade föräldrar klarade alla delprov, jämfört med 52 procent bland de grundskoleutbildades barn.
— Detta är oroande siffror. Det syns alltså tidigt skillnad på resultat beroende på vad eleverna har med sig hemifrån, säger undervisningsråd Maj Götefelt vid Skolverket.
Hon pekar på ytterligare en skevhet i vissa av ämnesproven: Pojkar får sämre resultat än flickor. Denna könsskillnad är också väl känd sedan tidigare.
— Möts pojkarna på det sätt de behöver? Det behövs kanske fler män i undervisningen, säger Maj Götefelt.
Skillnaden syntes tydligast i ämnet svenska. Där klarade 88 procent av tjejerna kravnivån i alla delprov, men endast 76 procent av killarna.
TT