Facklig synpunkt: Kitt Marténg
Lärarförbundets ämnesråd Fritidspedagogik har i höst haft en träff med de nätverksansvariga för förbundets nätverk. Då var bland andra universitetslektor Anna Klerfelt från Göteborgs universitet inbjuden. Hon hävdar att det är en myt att det inte finns mycket forskning på vårt område, det finns en hel del, säger hon. Men det som inte är beforskat är exempelvis innehållet i vår verksamhet, vilken effekt verksamheten ger och vad de stora nedskärningarna har inneburit.
Anna Klerfelt gav även en utblick ut i världen. Våra svenska fritidshem är en unik verksamhet. Vi har ett utbyggt system med fritidshem som regleras av skollag, läroplan och med universitetsutbildad personal. Länder som Korea, Tyskland och England sneglar på vår verksamhet och ställer sig frågan: Har den betydelse?
I den vetenskapliga underlagsrapporten God kvalitet i fritidshemmen av Carin Falkner och Ann Ludvigsson, framtagen till Malmökommissionen i ett led att minska skillnader i hälsa, belyses just fritidshemmens betydelse: Om kvaliteten på verksamheten är god är det en grund för lärande, utveckling och hälsa.
Fritidshem äger – det är texten på tröjan jag köpte på Sveriges första Fritidshemsbiennal på campus Norrköping i september. Programmet var gediget med professorer, doktorer, lektorer och docenter i pedagogik. Men det bästa var att även många verksamma fritidspedagoger hade fått möjlighet att delta i programmet och berätta om sitt fritidspedagogiska arbete. Under året har det också släppts en mängd litteratur om fritidshemmets verksamhet, skrivna av fritidspedagoger och forskare som har en fritidspedagogbakgrund. Det ser lovande ut att fler och fler av oss som arbetar på fritidshemmen och gör jobbet formulerar oss.
Så kom regeringens budgetproposition och där står att läsa ”Vidare avser regeringen att föreslå en bestämmelse som medger att fritidspedagoger eller motsvarande får behörighet att ansvara för och bedriva undervisningen i fritidshemmet”. Behörigheten som togs ifrån oss ska vi nu få tillbaka, men argumentationen för legitimation för vårt huvuduppdrag fortsätter.
Lärarlyftet 2 i estetiska ämnen för fritidspedagoger som har startat runt om på landets lärosäten har följts av flera frågetecken och undringar: Hur ska den nya grundlärarrollen bli? Vilka förutsättningar kommer arbetsgivarna att ge den nya kombinerade rollen som ett- eller tvåämneslärare och lärare/fritidspedagog i fritidshem? Vi vet ju hur olika resursfördelningen för vår verksamhet är ute i kommunerna i dag. Det är nedslående hur olikvärdigt det är. Vi i facket måste jobba tuffare ute i kommunerna med arbetsförhållandena och krav på resurstilldelning.
För övrigt undrar jag vad Skolverket håller på med? De har förändrat räknesättet på personaltäthet på fritidshemmen. Från att tidigare ha räknat antal elever per årsarbetare ska de nu räkna antal elever per anställd. Från 20,4 elever om man räknar årsarbetare till 12,3 elever per anställd. Deltidspersonal höjer därmed statistiken.
Till sist en ros till Jönköpings kommun som i alla fall har 93 procent fritidspedagoger i fritidshemmen. De har Olof Jonsson – mannen som gett rasten ett ansikte – och dessutom en utvecklingsstrateg och en utvecklingssamordnare för vår verksamhet som båda är fritidspedagogutbildade. Och, som om inte det räcker, en högskola som håller på att bygga upp en forskningsplattform där kunskap ska utvecklas inom det fritidspedagogiska området med fokus på de kunskaper barn erhåller i fritidshemsverksamheten.