"Tv-nyheter fick fart på engelskan"

Det var i oktober för ett år sedan som Sara Sjölund sjösatte sitt fyra veckor långa news-projekt i kursen Engelska 5. Sara är engelsklärare och IKT-pedagog vid Rudbeckianska gymnasiet i Västerås och hon gav eleverna i årskurs 1 i uppdrag att arbeta i redaktioner, fyra och fyra, och producera egna nyhetssändningar på engelska. Syftet var att de skulle lära sig söka efter och ta del av aktuella samhällshändelser, öva på att tala en mer formell engelska och anpassa ett innehåll till en målgrupp. Vilka nyheter de ville berätta om var helt upp till dem själva.

– De krav jag hade var att varje nyhetsredaktion skulle producera minst en lokal, en nationell och en internationell nyhet och att alla i gruppen skulle delta på något sätt, antingen genom att vara nyhetsankare, reporter eller kanske ögonvittne, säger Sara Sjölund.

Först fick elevernase och diskutera ett kort filmklipp på BBC:s webbplats, om hur det går till i verkligheten när man gör nyhetsinslag. Sedan fick redaktionerna göra research och bestämma vilka nyheter de ville bygga sina egna sändningar på. Att Apples grundare Steve Jobs nyligen avlidit var något alla ansåg hade stort nyhetsvärde.

– De använde dramatiska uttryck som ”a real tragedy” och ”the whole world mourns”, säger Sara Sjölund som tycker att eleverna var duktiga på att hitta och välja nyheter, även lokala.

– En redaktion gjorde en intervju med en framgångsrik idrottstjej här på skolan. En annan tog upp att vi nyligen blivit en 1–1-skola och intervjuade andra elever om vad de ansåg. Några som intervjuades tyckte att det var slöseri med pengar och att skolan borde satsa på skolmaten i stället för på dyra datorer till eleverna. Det var ett intressant inslag, faktiskt.

Som underlag tillintervjuer och nyhetsuppläsning skrev eleverna egna manus. De flesta var mycket noga med att engelskan skulle bli korrekt, utan grammatiska fel och med lämpliga ordval, berättar Sara Sjölund.

– De jobbade hårt med att få intervjufrågorna och nyhetstexterna felfria och sprang fram och tillbaka mellan datorn och mig för att få feedback. Ingen ville ju säga fel.

Nu i efterhand förstår hon att hon lockade in eleverna i skrivprocessen – det som annars brukar vara tråkigt blev ett viktigt moment för att få slutprodukten så bra som möjligt.

I början var eleverna ovana vid det självständiga arbetssättet och osäkra på hur de förväntades gå tillväga. Sara Sjölund berättar skrattande att de frågade om de skulle sitta kvar i klassrummet eller inte.

– Då svarade jag att det är klart att en journalist inte kan sitta på redaktionen och vänta på nyheter – ut med er!

Hon talar varmt och entusiastiskt om vikten av att ha ett engagemang i det man gör som lärare. Snarare än kunskaper i olika datorprogram tror hon på lärarens eget intresse. Och vilja. Och mod att också själv våga misslyckas ibland.

– Engelska är jag expert på, tekniken lär vi oss tillsammans. Som lärare måste man våga släppa lite på kontrollen ibland och jag har själv blivit bättre på det. När nätet krånglar eller något går fel så tänker jag: ”Jaha, i dag blev det så här alltså. Då får vi väl prata lite engelska i stället...”

Redan andra veckan var eleverna ute och filmade. En i gruppen bar datorn och filmade medan kamraten pratade framför kameran och så växlade man. Alla som intervjuades gick snällt med på att prata engelska. Vecka tre klipptes materialet ihop till tio minuter långa nyhetssändningar i programmet Imovie och när alla filmer var klara lade eleverna upp dem på Youtube.

– De fick använda mellannivån, säger Sara Sjölund. Då publiceras inte filmerna för allmänheten utan nås bara via en direktlänk som de skickar till mig. Alla elever vill ju inte visa upp sina skolarbeten för hela världen.

Under det fyra veckor långa projektet ar-betade eleverna mot en enda slutgiltig deadline. Trots stort eget ansvar blev alla grupper klara i tid men Sara Sjölund är ändå en smula självkritisk:

– Nästa gång ska jag ge fler korta deadlines i stället, för att ge mer struktur. I alla fall för elever i årskurs ett. Sedan är det ju alltid så att vissa flamsar mer än andra och några kanske lägger ned för mycket tid på specialeffekter men glömmer innehållet. Det är saker man alltid behöver diskutera på lektionerna.

En annan detalj var längden på filmerna. Fem minuter per sändning och grupp hade varit bättre och ändå räckt som underlag för bedömning.

Sara Sjölund tycker att den största vinsten med projektet var att eleverna fick träna på så många olika förmågor samtidigt – att lyssna på nyhetssändningar, söka efter och värdera källor, samarbeta, skriva manus och kommunicera ett budskap på engelska.

– Och så hade vi himla kul när vi tittade på filmerna tillsammans efteråt. Vissa hade med vädret och ”bloopers” i slutet och det blev många skratt. De lärde sig mycket av det också.