Hallå där Ann Boglind, lärarutbildare och ordförande i Svensklärarföreningen. I år fyller föreningen 100 år. Grattis till jubileet! Hur firar ni det?– På flera sätt. Den 13 oktober hade vi en heldag i Stockholm med olika föreläsare, forskare som forskat om föreningens historia, författare och skådespelare. Dagen efter hade vi en författarvandring och en visning av Nobelmuseet. Dessutom var vi med och arrangerade Stora läsardagen som hade en mängd aktiviteter runt om i Stockholm. Vi firar också med att ge ut en extratjock årsbok.
Vad är tanken med stora läsardagen?
– Att göra läsandet till något lustfyllt som man kan göra tillsammans. Vi vill visa att det är något man fortfarande kan ägna sig åt och vill lyfta fram att det är roligt – inte bara tungt och skol-aktigt. Det är tänkt att den aktiviteten ska fortsätta.
Hur mår hundraåringen?
– Det är en pigg och välmående hundraåring som har mycket på gång! Vi har, som många andra föreningar, ett svikande medlemsantal. Men föreningen är mycket aktiv och var till exempel med och arrangerade Grammatikdagen. Vi sitter också med i kommittén som utser årets svensklärare och som delas ut av Svenska Akademin. Vår Facebookgrupp är väldigt aktiv.
– Vi har också samarbete med andra ämnesföreningar och diskuterar bland annat hur man kan jobba när människor inte längre vill vara med i föreningar.
I samband med jubileet ger ni, Sveriges Allmänna Folkskollärarförening och Brombergs förlag ut boken Läsandets lust och magi. Vad innehåller den?
– Den innehåller skönlitterära texter från olika tider, kulturer och av olika längd. De beskriver hur en ung människas läslust väcks. De flesta texter innehåller en aktiv lärare, men det finns även texter av andra som vi inte kunde motstå. Till exempel så var det Leif GW Perssons pappa som väckte hans läslust.
– Det var lättare att hitta äldre texter där läraren var betydelsefull, men vi har ansträngt oss för att hitta nyskrivna.
Varför ska man läsa äldre texter i skolan?
– En anledning är att de ger perspektiv på hur det är i dag. Man blir medveten om att vissa företeelser är lika, men andra mer präglade av sin tid. En annan anledning är att en hel del litteratur, även ungdomslitteratur som till exempel Twilight där Bella läser Jane Austen, har referenser till äldre litteratur. Att läsa äldre texter ger också kunskap om hur språket förändras. Men det är viktigt att texterna väljs med omsorg och det ställer stora krav på lärarens arbete med texten.
Vad är viktigt att tänka på när elever ska läsa äldre texter?
– Börja med texten, inte författaren! Du bör hitta en text med angeläget innehåll och läsa den med eleverna, kanske högt till att börja med. Stanna upp och prata om innehåll och kopplingar till elevernas liv. Texten kommer först, men för att eleverna ska förstå texten måste läraren fylla på med kunskap om tiden och författaren.
Hur ser du på svensklärarens roll som läslustväckare?
– Jätteviktig! Du måste lära känna eleverna som läsare, så du vet vad de är intresserade av. När jag arbetade på högstadiet lät jag mina elever skriva ett brev till mig om vilka läsare de var och vilka läsare de ville bli.
Vad har du själv för favoritklassiker?
– Jag varvar min läsning med klassiker och ny litteratur. Det är härligt att återvända till klassisk litteratur, det finns många stora härliga bladvändare. Sigrid Undsets Kristin Lavransdotter har levt med mig länge och är nog den jag återvänder mest till.