De högre intagningskraven till gymnasieskolan har ingen betydelse för hur många elever som kommer in. Det visar en undersökning genomförd av Skolverket, där man jämfört dagens intagningskrav med förra årets slutbetyg i år 9.
Av de elever som 2010 fick slutbetyg i grundskolan var 11,8 procent obehöriga till samtliga program med de krav som gällde då. Om man tillämpar de nya antagningsreglerna på dessa elever skulle 12,5 procent vara obehöriga till programmen med lägst krav i dag.
I praktiken skulle alltså nästan lika många elever komma in på gymnasiet med de nya reglerna, trots att det krävs godkänt i mellan fem och nio ytterligare ämnen. Undervisningsrådet Sven Sundin på Skolverket, som ligger bakom undersökningen, tror att orsaken är att elever som klarar de obligatoriska kärnämnena också klarar minst fem ämnen till.
– Det verkar som att om man klarar av matematiken så klarar man även godkänt i exempelvis fysik.
Han anser att skillnaden i behörighet på 0,7 procentenheter är försumbar, i synnerhet med tanke på att många elever presterar utifrån de krav som gäller för tillfället.
– Hade dagens krav gällt då så hade vi antagligen inte sett någon skillnad alls, säger Sven Sundin.
På programmen med högre intagningskrav är avvikelsen något större. 14,9 procent av förra årets avgångselever hade varit obehöriga till årets samhällsvetenskapliga program. Och till de naturvetenskapliga programmen hade 16,8 procent av förra årets elever varit obehöriga.
Men detta har enligt Sven Sundin ingen praktisk betydelse eftersom antalet sökande till de teoretiska programmen ändå är långt färre än antalet behöriga.
Niklas Arevik