Regeringens särskilda ”superlärare” skulle gå in på problemskolor och styra upp undervisningen. Men skolorna vill inte ha dem i klassrummen. —Rädslan och förnekandet av problemen i svenska klassrum är förödande, säger ”superläraren” Eva Larsson till Dagens Nyheter.
Tyngdpunkten i regeringens satsning på så kallade superlärare ska ligga på handledning i undervisningssituationer för lärarna. Men det flesta skolor i satsningen har sagt nej till detta, säger projektledaren Anna Österlund på Skolverket till Dagens Nyheter.
De låga resultaten på de utvalda skolorna handlar inte om undervisning utan är mer en resursfråga, tycker en del lärare, enligt Anna Österlund. Att ha andra lärare med sig i klassrummet skapar också en oroskänsla, och därför säger många nej, säger hon.
Skolverket har på grund av detta valt att satsa på grupphandledning i stället för enskild handledning, som det står i regeringens direktiv. ”Superlärarna” har på så sätt kommit in på många skolor, om än inte i klassrummen.
”Superläraren” Eva Larsson är kritisk:
— Föreläsningar och grupphandledning förändrar inte undervisningen annat än på lång sikt, om inte läraren själv vill förändra. Därför blir det svårt att få till stånd den utveckling som pengarna är avsedda för i det akuta läget, säger hon till tidningen.
”Superlärarna” är särskilt kvalificerade lärare som under tre år (2012—2014) ska stödja sina kollegor på tio skolor med elever i årskurs 6—9 i så kallade utanförskapsområden.
Mats Thorén