Elever på den nya gymnasiala lärlingsutbildningen ska få ett skriftligt utbildningskontrakt. Avsikten är att klargöra vad lärlingen ska göra på arbetsplatsen och på skolan. Det framgår av en proposition från regeringen.
I samband med att den nya gymnasieskolan startar i höst införs också gymnasial lärlingsutbildning. Det är ett alternativ till att gå på ett skolförlagt yrkesprogram och det ska också leda till en yrkesexamen.
Avsikten är att knyta lärandet närmare arbetsplatsen. Regeringen menar att en del ungdomar helst vill lära sig ett yrke nära arbetsplatsen och pekar på att länder med lärlingsutbildningar har lägre ungdomsarbetslöshet.
Regeringen föreslår att varje elev ska få ett utbildningskontrakt. Där ska det framgå hur stor del av och vilka delar av lärlingsutbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen.
Regeringen understryker att samarbetet mellan skolan och arbetsplatsen är avgörande för hur lärlingsutbildningen lyckas. Därför ska läraren och handledaren på arbetsplatsen tillsammans planera innehållet i lärlingsutbildningen. Men det är läraren som utifrån handledarens underlag ska sätta betyg på alla kurser.
Läraren bör enligt regeringen regelbundet besöka arbetsplatsen, följa upp vad eleven lär sig och stämma av att lärlingen arbetar med det som är syftet med lärlingsutbildningen. Skolinspektionen vill att dessa lärarbesök ska regleras, men regeringen avvisar en reglering och vill först se hur samarbetet mellan skola och arbetsplats fungerar.
I andra länder är lärlingen anställd av företaget under lärlingstiden och har lärlingslön. Regeringen aviserar att den kommer att komma tillbaka med ett förslag om lärlingsanställning, men förklarar att frågan måste utredas noggrant först.
Stefan Helte