Drömyrket är sjökapten. Vägen dit är via musikklass, estetiskt program och Chalmers. I varje fall för Klara Ekström, student på sjökaptensprogrammet i Göteborg.
– Jag har fått det bästa av två världar. Jag hade skitkul på gymnasiet och nu har jag kommit in på min drömutbildning, säger hon.
En disig förmiddag i januari 2011 skymtas konturerna av Atlantic Companion, en 300 meter lång containerbåt utanför New Yorks kust. Den rattas av Klara Ekström, estet och aspirerande sjökapten. Uppifrån bryggan är utsikten ögonbedövande när skeppet sakta glider genom dimman och New Yorks siluett tornar upp sig. Hon har en våldsam handsvett, men klarar sin första handstyrning galant. För henne är ögonblicket totalt, det bästa hon hittills upplevt på sjön.
– Det var första gången jag var i New York och att få äntra staden från sjösidan var som en dröm, berättar Klara på telefon från Göteborg.
Seglatsen ingick i hennes praktik och är ett av skälen till att hon vill bli sjökapten; hon vill se världen och hon vill uppleva äventyr.
– Mina föräldrar träffades på sjön. Min pappa är sjökapten och min mamma har arbetat på Waxholmsbåtarna. Men det har aldrig varit något tvång från deras sida att jag skulle gå i deras fotspår, tvärtom, säger hon.
Klara Ekström är en av många som svarat på Uttrycks efterlysning av personer som gått estetiskt program och sedan gjort något annat. Hon har precis börjat tredje året på Sjökaptensprogrammet i Göteborg, en teknisk och naturvetenskaplig utbildning som på många sätt är motsatsen till allt hon gjort tidigare.
Liksom många föräldrar, ville Klaras föräldrar att deras dotter skulle spela något instrument när hon var liten. Det gjorde hon och det blev tvärföljt, hon hade talang och redan i fyran började hon i musiklass. Till gymnasiet sökte hon till Rytmus och, såklart, till Sjömansskolan. Hon kom in på båda.
– Jag trodde aldrig att jag skulle komma in på Rytmus och när jag gjorde det kände jag att jag inte kunde tacka nej, säger Klara.
– Sen kände jag väl också att jag ville ha valmöjligheten att vidareutbilda mig till något annat än sjökapten om jag ville. Det kunde jag med det estetiska programmet, men inte med Sjömanslinjen.
Gymnasietiden beskriver hon som en av de bästa i sitt liv. Att hålla på med musik är lika viktigt för henne som en framtida karriär som sjökapten. Valet var därför inte särskilt svårt.
– Jag tror inte att jag skulle ha presterat lika bra på någon inriktning som jag inte var intresserad av.
På Rytmus arbetade de ämnesövergripande med musiken i fokus vilket innebar att de flesta ämnena på ett eller annat sätt hade koppling till musiken. Ett exempel är kursen i arbetsmiljö och säkerhet där eleverna får lära sig elsäkerhet på en förstärkare och att skriva musikkontrakt. Ett annat spansklektionerna där redovisningar framförs som sånger. Ett tredje exempel, övningar i gruppdynamik och ledarskap i samband med att eleverna kompar och spelar i band.
Sammantaget, erfarenheter som enligt Klara gjort att hon vuxit som människa och som lärt henne att analysera uttryck och möten. Det är egenskaper som hon inte tror att hon skulle fått på en teknisk utbildning, men som likväl är viktiga i jobbet som sjökapten.
– På sjökaptensutbildningen är det mycket problemlösning och där har jag nytta av att jag inte är så fyrkantig i mitt tänkande utan kan tänka utanför lådan och se olika lösningar på problem.
Även om det estetiska programmet är högskoleberedande ger det inte full behörighet till ett tekniskt program. I Klaras fall innebar detta att hon var tvungen att läsa upp matematik C och Fysik A.
– Det är klart att jag i vissa stunder inte tyckte det var så kul att sitta med näsan i gymnasieböcker i fysik och matematik, men jag har aldrig ångrat mitt val att läsa på Rytmus.
I dag är hennes tillvaro helt annorlunda, på Chalmers läser hon avancerad matematik, fysik, stabilitet och fartygskonstruktion, navigation och meteorologi.
Klara menar att hennes erfarenheter gjort henne rustad för att studera på en teknisk utbildning. Att ha ett helhetsperspektiv, att se både människa och teknik och att se alternativa lösningarna på problem, tror hon inte att hon hade kunnat om hon gått ett tekniskt program.
– Med vissa saker finns det inget utrymme alls för att tänka utanför boxen, om man till exempel gör beräkningar på stabiliteten på en båt eller hur den ska lastas.
– Men att runda en ö som vi gör i simulator på skolan kan man göra på flera sätt, eller möta och förstå sina medarbetare och befäl, det kan man också göra på flera sätt. Där handlar det om människokännedom och en förståelse för mjukare värden och det har jag definitivt fått genom mina studier på det estetiska programmet.
Framtiden är på sjön och gärna på en containerbåt, ju större desto bättre. Att begränsa platserna till det estetiska programmet tycker hon är dumt.
– Arbetslösheten grundar sig inte på vilken gymnasieutbildning du valt, utan den handlar om att det finns för få jobb, säger hon.