Det lönar sig att överklaga. Det är en slutsats som kan dras efter att de första domarna om lärarlegitimation har avgjorts av förvaltningsrätten i Stockholm.
Av hittills 11 avgjorda fall avslår domstolen endast två överklaganden, det ena var för sent inkommen och det andra saknade underskrift. Tre av besluten går helt på lärarnas linje.
I två fall »visas målet åter« till Skolverket. Det betyder i praktiken att Skolverket måste göra en ny handläggning av ärendet.
— Man kan säga att en ofullständig prövning har skett. Det kan till exempel handla om att det finns brister i utredningen eller att det är något som saknas i beslutet, säger Lilian Skoglund, föredragande på förvaltningsdomstolen.
Men enligt Skolverkets jurist Zara Warglo har flera fall visats åter efter en uttrycklig begäran från Skolverket.
— Anledningen till detta är att den enskilde har kompletterat med nya uppgifter som vi inte har tagit del av tidigare. Den utredning som skett tidigare i processen har inte varit bristfällig, beslutet har grundats på de uppgifter som vi har haft tillgång till, säger hon.
Men i åtminstone två fall är det Skolverket som först efter överklagan har begärt ett yttrande från lärosätet och därefter ändrat sin ursprungliga bedömning av ansökan.
En av de lärare som fått rätt i förvaltningsdomstolen, och som vill vara anonym, uppger till Lärarnas tidning att det tagit henne hårt att ha behövt slita i ett halvår för något hon egentligen hade rätt till från början.
— Jag har nu lämnat detta bakom mig och försöker att inte rysa när jag hör namnet Skolverket. Jag är bara glad över att ha ett jobb att gå till varje dag.
Fyra fall har avskrivits på grund av att lärarna har tagit tillbaka sitt överklagande.
Totalt har förvaltningsrätten hittills fått in 126 överklaganden att ta ställning till.
Niklas Arevik