Lärarnas tidning genomförde en enkät om Jan Björklunds sex år som utbildningsminister. I anslutning till den fanns ett fält för fria kommentarer. Här lyfter vi fram en mängd citat från medlemmar i Lärarförbundet.
Björklund som utbildningsminister
Lyssna på en inläsning av ett urval av lärarkommentarerna.
Verklighetsförankring
Det känns som om han inte har varit ute i verksamheten på länge. Hur kan man införa en massa administrativt arbete för lärarna utan att ge mer resurser? Fokus ligger inte längre på att planera bra lektioner utan på att bedöma de lektioner man haft (utan planering) och bedöma elevernas kunskaper (utan att kunna ge dem de bästa förutsättningarna).
Han försöker föra fram en gammaldags skola och tror att det som fungerade för 30 år sedan ska fungera även idag. Han har inte hängt med i samhällets utveckling.
Kom till skolan och se verkligheten: stora klasser, stressigt, för lite tid och alldeles för lite lön.
Om han nu anser lärarna vara så viktiga – varför syns inte det i statsanslagen till kommunerna?
Jag tror nog att han försöker men det blir inte alltid så bra. Har man ingen egen erfarenhet vet man oftast inte hur det egentligen är.
Han verkar inte riktigt förstå komplexiteten i lärarjobbet. Tror att bara synbara kontrollinstanser spelar roll.
”Ministerstyre”
En utbildningsminister ska inte lägga sig i lärarnas verktygslåda. Det kallas ministerstyre.
Han petar i alldeles för mycket som han inte har en aning om vad det får för konsekvenser för oss som jobbar med det dagligen.
Tydlighet
Tydliga budskap, men han är inte alltid påläst. Han behöver fler kunniga medarbetare.
Tycker att det är bra att det finns klarare riktlinjer än vad det har varit innan. Det ska vara tydligt vad ska man kunna inom vilket ämne/vilken årskurs. Det är topppen. Visst har många klagat över det, för det innebär mer arbete, men man har bättre koll på elevernas kunskap.
Björklund håller en linje, står för sina åsikter. Jämför med oppositionen som inte ens har bestämt vilka åsikter de ska ha.
Det är väldigt mycket som har blivit klarare och bättre men det har även inneburit en större arbetsbörda då det bara lagts på och inte tagits bort något.
Agendasättande
Han har sett till att man pratar om skolan.
Ingen kan ta ifrån honom att ett marginellt parti som FP har präglat utbildningen under borgarnas tid vid makten.
Han har fått frågan om skola på dagordningen men har inte lyckats i alla delar på grund av huvudmannen, det vill säga SKL, som inte är intresserad av utbildning.
Han har fått en debatt angående skolan och har tydligt drivit sin linje som han uttalade inför valet. Men det känns som om många av förslagen är en tillbakagång och liknar mycket en gammal skola som den såg ut när han gick i skolan.
Mod
Gillar honom, han "sticker ut" med jämna mellanrum.
Äntligen en stark utbildningsminister!
Så har olika lärargrupper påverkats
Lyssna på en inläsning av ett urval av lärarkommentarerna.
Förskolan
Vi som jobbar som förskollärare har en mycket tuffare arbetssituation i dag. Det är alldeles för många barn i grupperna, vilket gör det svårt att tillgodose allas behov. Vi är många som tycker att barnens språk har försämrats mycket i och med de stora barngrupperna. Varken våra löner eller status har höjts trots att vi också har en läroplan.
Som förskollärare har jag blivit än mindre sedd och uppmuntrad än tidigare. Är förskolan osynlig för regeringen?
Sätter man krav på vad vi ska göra i vårt uppdrag enligt Lpfö (vilket är positivt) måste man ge barnfri tid också till lärare på förskolan.
Fritidspedagoger
Jan Björklund har förstört tillvaron för en hel yrkesgrupp, nämligen fritidspedagogerna. Hur tänker han att framtiden ska bli för oss?
Hans okunskap och ointresse att se likvärdigheter bland oss inom läraryrket har gjort att man inte längre känner sig betydelsefull. Och det har man förtjänat att göra efter 4 år av akademisk utbildning och 12 års erfarenhet. Då är det inte konstigt alls att ingen, eller väldigt få, väljer att läsa till fritidspedagog.
Kvaliteten på fritids kommer att sjunka om det inte ställs högre krav på både verksamhet och personalens utbildning. Jag anser därför att även fritidspedagoger och fritidslärare ska legitimeras för att skapa en utvecklande och lärande miljö för framtidens vuxna.
Han borde göra något åt de stora barngrupperna på fritids! Det hörs det inget om. 55 barn har vi på en fritidsavdelning! Är det klokt?
Jag tycker att Jan Björklund har gjort allt han kunnat – för att få bort oss fritidspedagoger och att sänka vår status ännu mer än den redan var. Han har visat sin okunskap om vår specifika lärarkår genom att inte ge oss lärarlegg, samt att åter igen ändra utbildningen.
Yrkesgymnasiet
Att göra om yrkesutbildningarna så att de inte är högskolebehöriga går stick i stäv med den utveckling vi har haft på elprogrammet, där fler och fler söker vidare. Vi behöver fler inom elområdet med högre kompetens.
Mycket dåligt att yrkeslärare inte behöver ha behörighet med legitimation. Det kommer att bli två olika lärargrupper, ett A-lag och ett B-lag.
Jan Björklund har gjort så att gymnasieskolan segregerats i och med att den nya reformen skiljer på studieförberedande program och yrkesprogram. Alla program bör ge högskolebehörighet.
Särskolan
Grundsärskolan har halkat efter vad gäller IKT. Mer stress. Mindre resurser. Färre ska klara mer. Snart har vi inte ens några behöriga lärare kvar i grundsärskolan.
Hans tankar om särskolan verkar vara byggda på total okunskap om denna skolform. Verkligheten ser inte riktigt så ut. De som har ett intellektuellt handikapp är i regel duktiga på praktiskt arbete.
Jag arbetar inom särskolan. Det nya kravet på speciallärarutbildning är att kasta oss som jobbat länge på sophögen. Den kunskap som man tillägnat sig genom åren är ingenting värd, det är kränkande!
Estetiska ämnen
Att estetisk verksamhet har försvunnit från gymnasieutbildningarna är en tillbakagång till att det bara är huvudet som räknas och inte hela människans kunskapsinlärning, att inte få ny kunskap genom både huvud och kropp. På individuellt val ska det erbjudas estetiska kurser på varje skola, som en kompensation för att estetisk verksamhet försvann, men eftersom de kurserna inte ger meritpoäng är det inga elever som väljer dem. Detta har inneburit att många lärare med estetiska kurser inte har full tjänst eller ingen tjänst alls.
Varför får inte gymnasieeleverna arbeta med den vänstra hjärnhalvan? Alla estetiska ämnena är SÅ viktiga.
Det är förfärligt att estetisk verksamhet har tagits bort från kärnämnena på gymnasiet. De allra flesta elever på gymnasiet idag får inte en grund i de estetiska kunskaperna och det kommer Sverige att betala dyrt för i framtiden. Det är chockerande att Jan Björklund inte har en bättre utbildning själv då det gäller forskning kring vikten av estetiska lärprocesser för människans välbefinnande.
Förändringar för eleverna
Lyssna på en inläsning av ett urval av lärarkommentarerna.
Särskilt stöd
Det är inte mer disciplin vi behöver i skolan. Det är resurser att hjälpa alla elever på det sätt som de har laglig rätt till. Vi lärare kämpar hårt för våra elever, men vi räcker inte till för alla.
Barn i behov av extra stöd får inte alltid det stöd de behöver.
De barn som inte passar in har blivit fler och normen mindre.
Lärstilar
Det är så lätt att lägga nivå och ribba efter en sorts lärandeform. Det är lätt att säga att alla lär mer om du sätter betyg eller börjar skolan tidigare. Själv är jag mest orolig för hur vi fångar de olika inlärningsstilar som finns bland oss individer. Hur fångar vi lärandet och lyckas få alla elever till att de lär sig något i skolan. Och framför allt, hur stärker vi de elever som redan tappat tråden och självkänslan?
Barngruppernas storlek
För stort fokus på att förbättra resultaten. Satsa på mindre barngrupper i förskola och skola så att pedagogerna hinner med ALLA elever. Det vill säga börja i rätt ände och ge pedagogerna chansen att få göra ett bra jobb, så kommer resultaten också.
Krav på eleverna
Svaga elever får svårare att lyckas.
Jag tycker det finns en anda där kunskapsfokus blir till stress, press och att han glömmer bort att barn är barn som behöver trygghet och utveckling i sin egen takt.
Ibland undrar jag om han själv skulle klara av dagens skola!
Introduktionsprogrammen
Jag oroar mig för vad som kommer att hända med de 25 procent av ungdomarna som går på de nya introduktionsprogrammen, tidigare IV, när de gått sina tre år där och fortfarande inte har ett gymnasiebetyg.
Politik och ideologi
Lyssna på en inläsning av ett urval av lärarkommentarerna.
Bilden av skolan
Aldrig någonsin har jag upplevt så mycket negativ kritik kring det arbete som utförs inom de olika skolformerna. Goda exempel lyser med sin frånvaro och är inte intressanta att lyfta, inte heller för media. Vilka andra yrkeskategorier blir kvar på arbetsplatser med så dåligt rykte!?
Allt hans negativa tjat om skolan har skadat och nedvärderat alla oss lärare som kämpar år efter år.
Jag tycker att han kämpar och lyfter frågor om skolan i allmänhet på ett engagerat sätt. Björklund är engagerad och vill att vi lärare ska känna oss stolta! Björklund går att lita på!
Forskningsbaserad
En utbildningsminister som inte förstår forskning om människors utveckling eller sambanden samhälle-skola hör inte hemma i den positionen. Anpassningen av utbildning till enbart näringslivets och marknadens krav är totalt livsfarlig för ett samhälles utveckling. Björklund vill ha skolan som under industrialismen och bedömning därefter. Den skolan funkar inte i dagens samhälle.
Synd att han inte tittar på vad forskningen säger om hur viktigt det är med estetiska ämnen.
Jag tycker att Jan Björklund ofta är oinsatt i de ämnen han pratar om. Han strävar emot utvecklingen och lyfter upp gamla förlegade begrepp och metoder.
Hans skolpolitik är inte anpassad till dagens samhälle, värderingar eller behov. Sen kan jag undra vilken forskning han stöder sig på. Finland är ju hans förebild, men han tar bara med det som passar honom och inte hela kakan, till exempel att Finland inte har nationella prov. Kanske behövs hela Finlands utbildningspolitik för att nå framgång och inte bara de delar av den som passar Björklunds åsikter och värderingar. För mycket koncentration på ämnespoäng och för lite på yrkets professionalism, pedagogik, metodik och didaktik.
Björklund och ”flumskolan”
Hans prat om flumskola anser jag inte stämmer. De skolor jag arbetat på har inte stämt in på det begreppet.
Det tar lång tid att komma från ”flumskolan”, det krävs nästan ett generationsbyte, men han jobbar fantastikt i rätt riktning. Vi behöver ansvarsfulla medborgare om vi ska klara samhället i framtiden och helst ligga i framkant.
Björklunds definition av likvärdig skola tycks bestå i att alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar, med mängder av misslyckanden som följd.
Den flumskola han byggt sin politiska karriär på har aldrig funnits. Däremot fanns brister men de berodde inte på flum. Han pratar om sin katederundervisning som mirakelmedicin, men jag tror det är för mycket katederundervisning. Skolan behöver individanpassas och få mer resurser. Barn med särskilda behov och barn med annat modersmål måste få undervisning och hjälp på sin nivå, annars blir det ingen integration.
Han är genuint engagerad och har höjt ambitionsnivån med svenska skolan. Dock för konservativ. Han förstår inte att progressiv pedagogik har mycket att tillföra den svenska skolan. Björklund anser att lärare ska ges bättre möjligheter att vara auktoriteter i klassrummet. Ett ganska rimligt mål. Han har knappast sagt att de ska sitta vid en kateder och föra ändlösa monologer. Det är en orättvis nidbild.
Gillar inte hans syn på att det är sakkunskaperna som är viktigast. Vad har hänt med det logiska tänkandet och problemlösandet, är det inte värt något längre?
Skolreformerna
Lyssna på en inläsning av ett urval av lärarkommentarerna.
Allmänt om reformerna
Jan Björklund är målmedveten och viljestark. Dock har inte alla tankar och idéer gått att genomföra i praktiken i samma takt som det var nödvändigt, exempelvis lärarlegitimationerna. Lgr 11, betyg från år 6, ämnesmatriser et cetera är ett riktigt lyft för skolan. Men hade Björklund som mål att höja lärarnas status har han inte lyckats ännu.
Jag är tveksam till betyg i tidigare åldrar. Det skapar onödig stress hos eleverna.
Bra reformer men ingen implementering ute på skolorna gör att lärarna än en gång står ensamma med allt arbete med nya kursplaner och betygsskalor och hur dessa ska tolkas. Jag efterlyser nationella konferenser för samtliga lärare och ämnen för en ökad samsyn och likvärdighet för elevernas och lärarnas bästa.
Tycker inte att reformerna är dåliga, men de har genomförts för snabbt och utan tillräckliga resurser och skapar då bara större stress och frustration i en redan hårt pressad vardag.
Lärarlegg
Lärarlegitimation är en bluff som inte kommer att göra någon som helst skillnad i ett yrke som kräver lång utbildning och extremt mycket engagemang men inte genererar någon som helst ekonomisk förbättring hur mycket man än anstränger sig.
Legitimationen är bra för statusen, men ack så krånglig att ansöka om. Att exkludera fritidspedagogerna och deras status är inte okej. Alla i skolan är viktiga.
Vid införandet av legitimationen skulle man hellre fasat ut den personal som har fel utbildning. Efter 30 års tjänst får lärare veta att de inte är önskvärda på grund av fel utbildning.
Om man nu ska införa lärarlegitimation skulle frågan naturligtvis behövt beredas på ett helt annat sätt än vad som gjorts. Som det nu blev, blev det platt fall och det höjer knappast lärarnas status.
Gymnasiereformen
Hade varit bra om han hade gjort en konsekvensanalys av införandet av den nya gymnasiereformen och gett oss lärare och läromedelsföretagen mer tid att förbereda och skaffa fram material. Jag tycker synd om de elever som nu får svårt att klara första året på gymnasiet då det fattas delar mellan det de lärt i nian och det de ska lära i ettan på gymnasiet.
Betygsskalan
Ny betygsskala som varken lärare, elever eller föräldrar begriper!
Finns det ingen skolminister som vågar ta bort icke godkänd/F?
Nationella prov
Synd att han inte tar reda på hur lärare faktiskt jobbar idag med eleverna. Till exempel med formativ bedömning och en annan syn på lärande som behövs för att kunna möta morgondagens samhälle. Istället blir begreppet kunskap likställt med mer faktakunskaper vilket känns helt befängt. Och att införa nationella prov i allt fler ämnen, kommer det verkligen innebära att eleverna får djupare och mer bestående kunskaper med sig? Eller ger det en skola som pluggar ytliga faktakunskaper för att det är den typen av kunskap som är lätt att mäta med skriftliga prov?
Införandet av nationella prov redan i år 3 anser jag är mycket bra eftersom en nationell jämförelse behövs, bland annat för att kvalitetssäkra undervisningen samt tidigt stämma av mot läroplanen. Resultaten är jämförbara och får på så sätt en annan tyngd.
Läraryrkets förutsättningar
Lyssna på en inläsning av ett urval av lärarkommentarerna.
Yrkets status/attraktionskraft
Det är varken lätt eller snabbt åtgärdat att vända en nedåtgående trend och särskilt inte inom ett så stort och föränderligt område som skolan. Man kan tycka att vissa av de åtgärder som vidtagits de senaste åren inte syftar till att gagna elever och lärare. Å andra sidan behövdes en genomgripande förändring av den tidigare skolpolitiken. Om Björklunds reformer kommer att ha ändrat situationen för elever, och särskilt för elever som av någon anledning haft svårigheter under skolåren, tar det 10-20 år innan vi har svaret på. Det var Göran Persson som sänkte statusen och kvaliteten på läraryrket genom att flytta ansvaret från stat till kommun.
Han är dålig på att lyfta fram och tala väl om skolor som fungerar bra, vilket gjort att lärarstatusen har blivit sänkt i allmänhetens ögon.
Om 10-15 år står Sverige inför en kollaps utbildningsmässigt om inte lärarnas arbetsbelastning och lön snarast regleras på ett statushöjande sätt.
Jan Björklund tycks tro att eleverna försämrade resultat i vissa undersökningar förbättras genom att ha fler prov, mer bedömning och betyg och nationella prov för 6-åringar. Jan Björklund tycks dock inte se ett samband mellan dessa försämrade resultat och större elevgrupper i förskola, skola och fritidshem, för lite resurser i förskola, skola och fritidshem och de stresspåslag som alla dessa prov, betyg och nationella skapar för lärarkåren.
Tycker han själv att han lyckats när ingen väljer att läsa till lärare längre?
I sin iver att nå ökad kvalitet i skola och lärarutbildning genom att snabbt genomföra en mängd olika reformer så har situationen för elever, lärare, lärarutbildning och studenter försämrats. Trovärdigheten, statusen, kompetensen, glädjen och motivationen hos lärare har slagits i spillror.
Lönen
Björklund måste se till att höja lärarlönerna med minst 10 000 kronor, annars kommer han aldrig att nå detta mål! Det finns nyexaminerade lärare och ämneslärare med mycket goda visioner som tyvärr väljer helt andra arbeten än inom skolan. Största anledningen är den låga lönen.
Jag tycker det är mycket prat men det händer inte så mycket. Jag har jobbat i drygt 30 år i yrket och stormtrivs, det är inte det, men lönen är katastrofal – drygt 27 000 kronor.
Bevisligen förstår han inte att det i hög utsträckning beror på de dåliga lärarlönerna att skolorna håller på att mista hundratals duktiga ambitiösa pedagoger.
Han skulle styrt upp lönerna först för det kommer inte kommunerna lyckas med!
Alla förändringar måste kopplas till högre lön annars kan motivationen hos den enskilda läraren försvinna.
Effekter
Han har genom sina reformer lyckats göra läraryrket till ett A och ett B lag.
Skolans personal tappar arbetsglädjen när verksamheten handlar om kostnader. Glad och trivsam personal skapar glada och positiva barn som bryr sig om varandra. Björklund verkar tro att man kan hota barn och personal till kunskap och trivsel.
Väldigt mycket har hänt inom skolan sedan Björklund blev utbildningsminister. Många viktiga frågor har lyfts av Björklund med kolleger och han har kunnat argumentera utifrån ett realistiskt perspektiv. Ibland har det varit långsökta diskussioner som har saknat fäste i verkligheten. Men i det stora hela så har han gjort mest för skolan sedan jag började arbeta inom förskola/skola 1985.
Mycket bra med fokus på likabehandling och nolltolerans mot kränkande behandling. Bra om dåliga lärare kan bli av med legitimationen. Som det är nu, och varit så länge jag kan minnas, finns värdelösa lärare som får fortsätta förstöra elever år efter år.
Administration
Bättre att vi hjälper eleverna än att vi tillbringar timmar med att skriva om den hjälp de behöver, men som vi inte får tid att ge dem på grund av detta.
Fokus ligger inte längre på att planera bra lektioner utan på att bedöma de lektioner man haft (utan planering) och bedöma elevernas kunskaper (utan att kunna ge dem de bästa förutsättningarna).
Arbetsveckan på 45 timmar räcker inte till för att göra allt vi är ålagda att göra. Många är tvungna att jobba under helgen (oavlönat) för att hinna med allt som ska göras.
Jag som lärare är fruktansvärt frustrerad över att inte kunna använda den begränsade tiden och energin till eleverna och mår av det mycket dåligt. Jag vill inte arbeta vidare som lärare, trots att jag egentligen älskar mitt egentliga arbete.
Det är mycket mer byråkrati och dokumentation nu. Detta började innan 2006 men exploderade efter 2006.
Visst kraven på dokumentation höjer säkert kvaliteten i längden men kunde underlättats om man vågat ge ut utformningsförslag, mallar etc. Nu uppfinner tusentals lärare hjulet inte bara en gång utan varje år allt eftersom direktiven och signalerna ändras i och med nya utspel, nya forskningsrapporter och nya besök av skolinspektionen.
Arbetsbelastning
Bra att Björklund fokuserar på kunskapsuppdraget. Arbetsbördan har ökat. Nu behöver löner och arbetstid ses över. Där måste facket vara tuffare. Nationella prov kanske kunde rättas centralt?
Vi får mindre tid för elever och fler elever i varje klass. Jag har bara klasser med fler än 30 elever. På grund av kommunens dåliga ekonomi har vi inga ny läromedel till nya kurser i Gy11! Dessutom få datorer. Känns jobbigt just nu.
Han har satt skolfrågan i centrum, men har samtidigt en egen agenda, vilket gör att han för fram en snäv bild av skolan och har många "enkla knep" för att nå framgång! Vi jobbar hårdare idag, med så mycket mer krav på dokumentation. Däremot har min erfarenhet gjort mig mer säker som pedagog. Kraven uppifrån är dock hiskeliga och övermäktiga. De är orealistiska om de ska genomföras till fullo, även om de är i sig inte är opedagogiska eller "fel".
LÅT OSS UNDERVISA inte bara skriva planer om det eller utvärdera. Det känns som om man jobbar för Skolverket, inte för eleverna.
Läraryrket är ett kreativt och lustfyllt arbete. Den lusten och kreativiteten har Björklund snart tagit död på. Slitna lärare är inte inspirerande och det gynnar inte eleverna. Eleverna har rätt till välförberedda lektioner men det finns det inte tid för idag. Vi skriver planer och genomför och rättar prov. När ska vi hinna med det pedagogiska?
Sammanställt av Lotta Holmström