Rättningarna av de nationella proven får ny kritik. Skolinspektionen rekommenderar att uppsatsdelarna slopas. Men utbildningsdepartementet vill inte ta bort dem.
Utbildningsdepartementet står fast vid att uppsatsdelarna ska vara kvar i de nationella proven. Det gör departementet trots att Skolinpektionen på nytt föreslår att de ska lyftas ut eftersom lärarnas och omrättarnas bedömningar skiljer sig så mycket åt.
Tredje årgången omrättning av nationella prov visar i stort samma resultat som tidigare årgångar. Lärare sätter ofta högre betyg än inspektionens omrättare på uppsats- och längre textprov. Skillnaderna är störst i svenska och svenska som andraspråk, mindre i engelska. Skillnaderna är störst för de högre betygen. Det är också stor skillnad mellan skolor.
— Vi står fast vid vår uppfattning eftersom uppsatsdelarna är så viktiga inslag i läroplanen och undervisningen, säger Bertil Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.
Däremot kan anvisningarna till hur proven ska rättas göras tydligare, lärare fortbildas i provbedömning och kommuner och fristående skolor satsa mer på att få lärare att sambedöma proven.
— Sambedömning har gett goda effekter där man gjort det. Men det är klart att det är mer tidskrävande.
Däremot ställer sig Bertil Östergren tveksam till att bara lärare som inte själva har eleverna ska rätta proven.
— En uppgift som de nationella proven har är att ge lärarna information om de egna elevernas kunskaper.
I rapporten lyfts också fram att fristående skolor ger högre provbetyg än kommunala skolor.
Är det okej?
— Det är klart att det är oroväckande oavsett vilken skolform som gör det. Men urvalet fristående skolor är litet i undersökningen. Skulle det visa sig vara en bestående tendens är det självklart oacceptabelt, säger Bertil Östberg.
Rapporten visar också att vissa grupper elever missgynnas i betygssättningen av proven trots likvärdiga resultat. I nian missgynnas pojkar med utländsk bakgrund som är födda sent på året, går i en kommunal skola och har en icke högutbildad mamma, medan elever ur motsatta grupper gynnas. Det verkar som att socio-ekonomisk bakgrund har stor betydelse. Hur ska man se på det?
— Det här är viktig kunskap som kommer fram även om forskning tidigare visat att det är så. Det här behöver diskuteras ute på skolorna.
Motsatt förhållande gäller för proven i femman och trean. Elever med sämre socio-ekonomiska förutsättningar får bättre resultat än vad omrättarnas bedömning säger.
— Risken med detta är att man missar elever som behöver tidigt stöd.
Bertil Östergren säger också att omrättningens inriktning kan komma att ändras.
— Vi vill ha ett större urval av prov från skolorna och gärna från flera skolor, eftersom det har visat sig att den typen av granskning ger ett bättre underlag och gör det lättare för skolorna att göra något åt sina bedömarproblem.
Däremot kommer eventuellt omrättningen av treans prov att minska eftersom man inte har samma problem med olika bedömningar där.
Elisabet Rudhe