Den grundläggande vuxenutbildningen måste bli bättre på att anpassa sig efter de enskilda individernas behov så att eleverna blir klara snabbare. Den slutsatsen drar Skolverket i en rapport om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
Var tredje elev i den grundläggande vuxenutbildningen har högskoleutbildning. Nio av tio har utländsk bakgrund. Både andelen elever med högskoleutbildning och med utländsk bakgrund har blivit allt större de senaste åren. För de flesta är målet att lära sig svenska för att komma in i samhället och arbetslivet. För många skulle studietiden kunna vara kortare, skriver Skolverket.
Henrik Tällberg, ordförande i Lärarförbundets skolformsnämnd för vuxenutbildning, tycker att det generellt är bra att individualisera utbildningen.
– Men man måste vara medveten om att individualisering är mer resurskrävande och kräver mer av lärarna. Alla neddragningar som görs inom skolan i dag gör det svårare att individualisera.
Själv undervisar han i mattegrupper med 20 elever där eleverna kan vara allt från analfabeter till välutbildade.
De individuella studieplanerna är viktiga hjälpmedel för att kunna individualisera. Men Skolverkets undersökning visar att de skiftar i omfattning och utseende mellan olika kommuner. Många elever är inte ens medvetna om att de har en individuell studieplan.
Henrik Tällberg håller med om att kvaliteten på de individuella studieplanerna varierar.
– Men det är också viktigt att få till en bra studievägledning med studievägledare som finns där eleverna finns. I dag finns ofta studievägledarna i ett separat vägledningscentrum, vilket kan vara svårt för ovana invandrarelever att ta sig till.
Ytterligare ett problem är, enligt Henrik Tällberg, att elever kan studera hos olika anordnare samtidigt, vilket gör det ännu svårare att individualisera utbildningen.
Elisabet Rudhe