Djupdykning. I skolan är det ofta läraren som får ta den inte helt enkla rollen som konfliktlösare. En roll som enligt forskaren och lärarutbildaren Andrzej Szklarski försvåras av lärarnas ständiga brist på tid.
Konflikter är sällan trevliga. Men det är, enligt Andrzej Szklarski, lärarutbildare och forskare vid Linköpings universitet, en myt att de går att undvika. Så länge vi människor har olika intressen, behov och attityder kommer konflikter att uppstå. Man kan försöka sopa dem under mattan och undvika så väl sammandrabbningar som den efterföljande konflikthanteringen. Det är dock en kortsiktig, och inte särskilt framgångsrik, lösning. Konflikter som inte hanteras eller undviks generar negativ energi och har en destruktiv påverkan på alla inblandade parter, påpekar Andrzej Szklarski.
All rationell konflikthantering bör, enligt honom, börja med en diagnos, det vill säga en kartläggning av den uppkomna situationen.
– Man kan jämföra med en läkare som först tittar riktigt noga på symtomen och frågar patienten om det gör ont här eller där innan han eller hon bestämmer vilket läkemedel som ska skrivas ut.
En utvecklad konfliktdiagnos bör, enligt Andrzej Szklarskis forskning, ge svar på följande frågor:
– Vad handlar motsättningen om?
– Varför har det blivit så här?
– Hur länge har konflikten pågått?
– Hur påverkas parterna och omgivningen?
Liksom svaren på läkarens frågor bör ligga till grund för beslutet om vilket läkemedel patienten ska få, bör svaren på ovanstående fyra frågor ligga till grund för lärarens beslut om hantering av en uppkommen elevkonflikt.
Det kan ju låta självklart, men att ställa rätt diagnos tar tid och tid är en bristvara för många lärare. Det leder, enligt Andrzej Szklarski, till att lärare ofta hoppar över diagnosen när de griper in i konflikter mellan elever. Något som i sin tur lätt leder till att ingripandet inte resulterar i en lösning utan snarare förvärrar konflikten alternativt startar en ny.
Förutom tidsbrist kan bristande kunskap och kompetens vara skäl till att många lärare inte genomför en ordentlig analys innan de ingriper i en konfliktsituation. Trots att mer utbildning i konflikthantering är ett ofta återkommande önskemål från lärarstudenter är konflikttemat ofta bara ett litet delmoment på några få högskolepoäng. Och inte har det blivit bättre på den nya utbildningen trots att riksdagen våren 2005 fattade beslut om att kunskaper om mobbning och konflikthantering borde anges som ett av målen för lärarexamen. Formuleringen i den ändrade examensförordningen blev inte lika tydlig vilket resulterat i att konflikthantering fortfarande är en mycket liten – för liten tycker många – del av lärarutbildningen.
– Jag hoppades att vi i den nya lärarutbildningen skulle få en separat kurs i konflikthantering på 7,5 högskolepoäng men det har nu visat sig att det inte finns utrymme till det, säger Andrzej Szklarski.
Han brukar i stället tipsa de lärarstudenter vid Linköpings universitet som vill fördjupa sig i konflikthantering att anmäla sig till en fristående kvällskurs i ämnet som han håller i. Där hinner han, till skillnad mot på lärarprogrammet, ta upp konkreta fall och problem som kan uppstå.
Ett vanligt sätt att snabbt försöka lösa en konflikt på är att mer eller mindre bokstavligt och auktoritärt tvinga någon att be om ursäkt. Men det avråder Andrzej Szklarski bestämt från vid sina föreläsningar.
– Min forskning visar att en sådan lösning oftare leder till irritation och frustration och nya konflikter än till en verklig lösning, konstaterar han.
Fungerande sätt att lösa en konflikt på kan i stället vara problemlösning eller kompromiss. Vid problemlösning försöker medlaren hitta och få bort konfliktorsaken och därigenom tillfredsställa båda parterna. När det inte är möjligt kan en kompromiss i stället vara en väg vidare. Den innebär att båda parter får ge upp något för att i stället få något annat.
Andrzej Szklarski påpekar också vikten av att som lärare inte själv framkalla konflikter eller förstärka konflikter. Lärare ska därför tänka på att inte favorisera någon elev, inte bagatellisera eller ignorera en konflikt, inte strunta i att ställa en korrekt diagnos, inte ta ställning i stället för att medla och absolut inte handla slentrianmässigt.
– Det är viktigt att inse att konflikthantering måste få ta tid, det går inte att pressa fram en hållbar lösning, konstaterar Andrzej Szklarski.