En strejk skulle främst vara en aktion för att visa lärarnas missnöje, men det ger inte högre lön. Det säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
I mitten av juni sa Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR) nej till budet från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Budet från SKL innebar att lärarna skulle få 4 procent i löneökning det första året och 0,2 procent mer än övriga arbetsmarknaden andra året. För de sista tre åren fanns det inga garanterade löneökningar.
— Det första året var hyfsat, men sedan tog det stopp. Vi vet att många kommuner bara ökar lönerna precis så mycket som det centrala avtalet reglerar. Lärarna litar inte på kommunerna, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
SKL svarade direkt med att lägga ett nytt bud, som var en karbonkopia på övriga avtal i årets avtalsrörelse: Ett ettårigt avtal på 2,6 procent. Även det budet avvisades.
SKL, Lärarförbundet och LR har nu gemensamt utsett Christina Rogestam och Jan Björkman till medlare. Medlarna inleder sitt arbete den 28 augusti.
Medlarnas eget manöverutrymme är mycket begränsat. Medlare i Sverige lägger numera regelmässigt sina bud på samma nivå som andra yrkesgrupper i avtalsrörelsen har fått, den så kallade industrinormen. Detta är en följd av att det statliga regelverket för medling och en väl fungerande lönebildning har stärkts, sedan Medlingsinstitutet bildades 2000 (se artikel nedan).
Även Lärarförbundets ordförande medger att denna normering är svår att bryta mot.
— Det är alldeles för tidigt att säga vad en medling kan leda till. Men resultatet av medlingarna i årets avtalsrörelse har hittills gett vad industrinormen säger och för 2012 är det 2,6 procent, konstaterar Eva-Lis Sirén.
Ordföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner hoppas att medlingen kan ge mer till lärarna än till andra yrkesgrupper.
— SKL har med sitt bud på 4 procent under det första året visat att de är beredda att ge mer till lärarna än till andra, säger hon.
Ingela Garder Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, släcker dock de förhoppningarna.
— Det budet var direkt kopplat till att vi skulle få ett långsiktigt avtal, där parterna gemensamt skulle arbeta för en bättre fungerande lönebildning. Nu är vi i en helt ny situation, säger Ingela Garder Sundström.
Om lärarfacken inte accepterar medlarnas bud kan de varsla om konflikt.
Går det att strejka sig till högre löner för lärarna?
— En konflikt i Sverige i dag leder inte till högre löner. Det statliga regelverket är oerhört starkt för att strejker inte ska löna sig. Man ska inte kunna konflikta sig till högre löner, säger Eva-Lis Sirén.
Vad skulle i så fall en strejk fylla för funktion?
— En strejk skulle vara en nödvändig missnöjesaktion. Det skulle handla om att visa den ilska och frustration som finns hos lärarna.