Det höjs då och då röster för att använda fritidshemmen mer systematiskt till att förbättra lärandet i skolämnen. Det är en utveckling som forskarna Carin Falkner och Ann Ludvigsson vid Högskolan i Jönköping varnar för i en rapport.
De båda forskarna har skrivit rapporten "God kvalitet i fritidshem" på uppdrag av Kommission för ett socialt hållbart Malmö, vars uppgift är att ta fram vetenskapligt underlag för politiska beslut.
— En sådan utveckling har skett på fritidshemmen i Norge där tiden i högre grad används till skolämnesrelaterade uppgifter. Det kan till exempel handla om handledd läxläsning och andra liknande vuxenstyrda aktiviteter, säger Carin Falkner.
Forskarna menar att risken med för mycket skolämnesrelaterad verksamhet är att det minskar utrymmet för elevernas informella lärande i sociala situationer.
— Visserligen ska fritidhemmen bidra till att eleverna uppnår läroplanens kunskapsmål, men de ska också se tillföra eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper och detta bör göras på fritidspedagogiskt vis.
De skriver också att för en meningsfull och utvecklande fritidshemsverksamhet krävs:
- Lärarutbildad personal. Kompetensutveckla dem som inte har fritidspedagogutbildning.
- Rimlig arbetstid i skolsamverkan. Idag lägger många fritidspedagoger så mycket kraft på skolsamverkan att de inte orkar bedriva pedagogisk verksamhet under fritidshemstid.
- Färre elever i gruppen. Idag är det i genomsnitt 39,8 barn i olika åldersgrupper på knappt två heltidsanställda.
-
Ändamålsenliga lokaler.