Sommaröppet i Sandviken

Magnus Wennberg, lärare i matematik och NO, försvinner ut ur det lilla fönsterlösa grupprummet i Bessemergymnasiet i Sandviken. Där har Sara Andersson, Felicia Andersson och Ida Forsgren just fått en genomgång av hur man räknar med bråk. De tittar frågande på varandra. Någon rycker på axlarna.

De har alla tre gått ut nian utan godkända betyg i matematik. Nu satsar flickorna på sommarskolan för att kunna komma in på gymnasiet till hösten. De läser fyra klocktimmar om dagen i två veckor, vilket motsvarar tio skolveckors matematikundervisning.

— Man förstår mer här. Lärarna förklarar bättre, säger Ida Forsgren, som helst av allt vill komma in på Realgymnasiet i Gävle, där de har en inriktning mot hästhållning, hennes stora intresse.

Sara Andersson har sökt byggprogrammet och Felicia Andersson teknik.

— Man vill helst inte gå introduktionsprogrammet, i alla fall inte frivilligt, säger Sara Andersson.

När Magnus Wennberg kommer tillbaka har han med sig en bråktavla med brickor som visar hur stora en hel, en halv, en tredjedel och så vidare är i förhållande till varandra. Han ritar på whiteboarden, och med hjälp av brickorna kommer flickorna fram till att det är fjärdedelen som är minst.

— Helt rätt! Visst är det bra att ha kompisar att ta hjälp av ibland? Nu ser ni tydligt. Kan ni se det i huvudet också? Försök få fram en bild i huvudet, så att ni kan plocka fram den sedan när ni behöver den, säger Magnus Wennberg.

Sandvikens kommun satsar i år på en sommarskola för elever i årskurs 8, 9 och gymnasiet. Den första perioden är det bara nior, för att de som lyckas få ett godkänt betyg ska kunna vara med i den första antagningsomgången. 27 av 43 elever läser matematik. Även nationellt dominerar matematiken bland de ämnen som efterfrågas.

Sommarskolan hålls i introduktionsprogrammets lokaler på ortens enda gymnasieskola. Det finns en tanke med det: de elever som inte når godkänt får bekanta sig med platsen som ska bli deras hemvist det kommande året.

Magnus Wennberg och Pernilla Dahlhjelm, även hon lärare i matematik och NO, har introduktionsprogrammet som sin ordinarie arbetsplats. För dem var det självklart att söka tjänsterna som sommarskolelärare.

— Det ger väldigt mycket, särskilt den respons man får av eleverna. En tjej sa att hon har inte jobbat så här mycket under hela nian, kommit så här långt och förstått, säger Pernilla Dahlhjelm.

— Det behöver inte betyda att läraren på grundskolan har varit dålig utan det kan bara vara att de hör en ny röst, säger Magnus Wennberg.

— De plockas ut ur sitt sammanhang och kommer till en ny grupp och får en ny chans, fyller Pernilla Dahlhjelm i.

Eftersom det är första året verksamheten bedrivs får lärarna pröva sig fram. En lista med förbättringspunkter fylls hela tiden på. En otydlighet i anmälningsformuläret gjorde till exempel att de inte visste om att det skulle komma nyanlända elever som hade behov av undervisning i svenska som andraspråk. Nu har en sv2-lärare rekryterats.

När den statliga satsningen på bidrag till sommarskolor försvann upphörde de också i många kommuner (klicka här för att läsa om det). Sandviken går alltså mot strömmen. Orsaken är den höga andelen elever som inte nått tillräckliga betyg för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram: nästan var fjärde elev.

Lars Walter är grundskolechef i Sandvikens kommun. Han menar att politikerna accepterar att sommarskolan kostar en del pengar, att den är viktig för att hjälpa de årskullar där resultaten har blivit sämre.

— Egentligen ska det inte behövas någon sommarskola, men vi har en verklighet som vi försöker hantera, samtidigt som vi jobbar på tre till fem års sikt för att förändra resultatutvecklingen, säger han.

Han tror inte på förslaget (se faktaruta) om en obligatorisk sommarskola för elever som gått ut nian utan fullständiga betyg.

— Generella insatser har en tendens att slå fel. Det kan sända signalen att man inte måste anstränga sig, varken från skolans eller elevens sida. Att det alltid finns en räddningsplanka till, säger han.

Även sommarskolans lärare är tveksamma till förslaget.

— Jag tror på frivillighet. Tvingar du hit en elev kommer det aldrig att bli ett bra resultat, säger Magnus Wennberg.

Pernilla Dahlhjelm skulle hellre se att det blev obligatoriskt för kommunerna att erbjuda sommarskola. Bessemerskolans rektor Lisa Kvarnlöf funderar i liknande banor.

— Jag är kluven. Jag tror absolut på lovskola, för det finns elever som behöver lugn och ro, och vi har massor med invandrarelever som tappar svenska språket när det är lov, eftersom de inte integrerats i samhället. Men blir det obligatoriskt tappar vi bort valet. Den inre motivationen är superviktig, säger hon.

Regnet strilar nerför fönsterrutorna och en jämngrå himmel hänger tung över det gamla brukssamhället. Kanske är det lite lättare sådana dagar att byta sommarlovsledigheten mot ett par extra skolveckor runt midsommar.

I Pernilla Dahlhjelms lilla klassrum sitter sex elever utspridda. De jobbar alla med olika saker, utifrån vad de har för rester att ta igen för att nå ett godkänt betyg.

— Överlämningen från grundskollärarna är A och O för att vi ska kunna hjälpa de här eleverna. Vi behöver bra grundinformation eftersom det är helt nya elever för oss, säger hon.

Det är bara de moment som finns med i överlämningen som eleverna jobbar med och testas i på sommarskolan.

Pernilla Dahlhjelm rör sig snabbt mellan bänkarna, förklarar geometri, Pythagoras sats, area och bråk.

Alla jobbar på, en del med entusiasm, andra med suckar. Men de jobbar.

Pernilla Dahlhjelm försvinner ut ur klassrummet en kort stund. När hon återvänder har hon med sig en banan.

— Här, ät den här, säger hon till en trött elev.

I grupprummet intill har Magnus Wennberg just berättat att det är dags för ett prov. De tre flickorna skruvar på sig.

Med sig i bagaget har de erfarenheter av misslyckanden. De finns med i tankarna när det är dags för prov, berättar de.

— Man glömmer bort allting när man ska göra ett prov, säger Felicia Andersson.

Magnus Wennberg peppar.

— Ni har gjort världens resa på de här dagarna, och jag tror att ni kan mycket mer. Det här provet går ända upp till VG, så ni behöver absolut inte ha alla rätt.

Förmiddagens lektioner är över. Ett par skivor fyrkantig tjockpannkaka senare slår sig några av sommarskolans lärare ner med en kopp kaffe i personalrummet. På det ovala bordet ligger några rutor kvar av en kaka mjölkchoklad. Pernilla Dahlhjelm och Magnus Wennberg försöker båda truga på varandra den sista biten. Till sist dyker My Gunnarsson, lärare i svenska och religion, upp. Hon snappar glatt åt sig chokladbiten och konstaterar stolt att hon fått skicka hem sin första elev i dag.

— Det är en tjej som inte har gjort någonting alls muntligt i grundskolan. Här höll hon föredrag för hela gruppen!

— Så nu behöver jag skriva ett betyg, säger hon.

Det finns inga direktiv för hur betygsprövningen under sommarskolan ska gå till. I Sandviken handlar det om en kombination av löpande bedömning och prov.

— Eleverna växer lite grand av att klara ett sluttest, säger Magnus Wennberg.

Klockan är fem över två på eftermiddagen och i det lilla grupprummet har syret tagit slut. Ventilationen har stängts av, trots att lärarna tydligt påtalat att det är sommarskola i lokalerna. En ny punkt att sätta upp på listan över förbättringsmöjligheter.

Sara, Felicia och Ida är färdiga med sitt prov. De är missnöjda.

— När någon förklarar uppgiften förstår man mycket bättre än när man ska lösa det själv. Då tänker man inte som man gör när läraren pratar, säger Sara Andersson.

Magnus Wennberg går igenom de olika matteproblemen. Flera gånger säger flickorna rätt svar, men tvekar.

— Det känns som att någon har stått och slagit er i huvudet och sagt att ni är jättedåliga. Så är det ju inte. Ni måste våga tro på att ni kan, säger Magnus Wennberg.