När allt fler pluggar på distans måste högskolor och universitet se till att ge dem samma service som studenter på campus. Lärosäten med nätstudier behöver certifieras, tycker rektorerna för Mittuniversitetet och högskolorna i Dalarna och på Gotland.
– Nätstudierna växer väldigt, väldigt snabbt just nu, men jag vågar säga att mycket av vårt sätt att tänka runt högre studier fortfarande bygger på att det handlar om studenter på campus som läser program och är i 24-årsåldern, säger Jörgen Tholin, rektor vid Högskolan på Gotland.
Men i dag är högskolestudenter lika mycket nätstudenter som är både äldre och yngre än 24 och som läser fristående kurser.
– Därför behöver vi diskutera våra kvalitetskriterier också ur det perspektivet, säger Tholin.
Högskolan på Gotland, Mittuniversitetet och Högskolan i Dalarna har störst andel distansutbildning - 67, 55 respektive 50 procent av sina kurser. Att skolorna inte hängt med i den snabba utvecklingen är både sant och falskt, tycker han.
– Vi som uppmanar till certifiering har ju varit aktiva med nätstudenter och har hunnit med tekniskt, men övergripande kvalitetsfrågor behöver också tas upp då och då, och dem vill vi diskutera med andra lärosäten
En certifiering skulle kunna säkra kvaliteten på såväl utbildning som teknik och stöd från skolan.
– Distansutbildningar behöver en egen pedagogik, i dag krävs ingen direkt kompetens av en adjunkt eller professor för att hålla en nätkurs. Den pedagogik som finns lär ut hur en föreläsning läggs upp för de studenter som finns framför näsan. Så lärarna är också en del av detta, säger Jörgen Tholin.
Varje lärosäte som erbjuder distansutbildning bör även ha tänkt igenom sina nätlösningar, tycker han, så att de är både effektiva och driftsäkra och ger nätstudenter samma information och service som studenter på campus.
Britt Ledberg/TT