Pulsträning för bättre matteresultat

I vilket land rör sig unga mellan 16 och 25 år mest? I Sverige eller i USA? Tro det eller ej, men rätt svar är att amerikanska ungdomar rör på sig mer än svenska. Ett faktum som fick ett litet frö att börja gro hos Martin Lossman, lärare i idrott och hälsa, när han 2009 läste om det i en rapport. Några månader senare vann han pris som ”Årets pedagog” i Huddinge kommun tillsammans med ämneskollegorna på Östra Gymnasiet, Filip Johansson och Catharina Lindwall-Kock. Sin del av prispengarna ville Martin Lossman använda till något som kändes kul.

– Jag har varit på många fortbildningar och utbildningar som inte känts så stimulerande så nu ville jag göra något som jag verkligen tyckte gav mig något, konstaterar han.

När han sedan såg ett nyhetsinslag på teve om Naperville Central High School utanför Chicago, USA, där man kopplat pulsträning på idrottslektionerna till förbättrad prestation i teoretiska ämnen som matematik och engelska, började det lilla fröet som grott ett tag växa och Martin Lossman visste vad han ville göra med prispengarna, nämligen åka på studieresa till USA. Kollegorna hängde på, liksom skolans rektor Stefan Vilkman, och tillsammans besökte de två gymnasieskolor i Miami under en dag och skolan i Naperville under en annan dag.

– Skolan i Naperville hade haft många besök av forskare och lärare från andra länder men vi var de första från Sverige, berättar Martin Lossman.

Omvärldens intresse beror på de nästan häpnadsväckande resultat som Naperville Central High School uppnått under de sju år som lärarna låtit eleverna träna på en viss pulsnivå – mellan 160 och 200 slag i minuten – innan de haft lektion i engelska eller matematik. Utvärderingar som skolan gjort har, enligt Martin Lossman, visat att pulsträning före lektioner i engelska eller matematik har förbättrat elevernas resultat i dessa ämnen med upp till 40 procent. För att den positiva effekten ska uppstå måste elevernas puls ligga på rätt nivå under 20 minuter och den efterföljande lektionen måste genomföras inom 90 minuter. Skälet till förbättringen är att pulsträningen höjer hjärnans inlärningsförmåga genom att öka dess förmåga att ta emot signaler. Dessutom sjunker stressnivån samtidigt som koncentrationsnivån ökar. På längre sikt kan även nya hjärnceller skapas.

Väl hemkomna från USA ville Martin Lossman och hans kollegor testa om motsvarande positiva effekt på resultaten i matematik gick att uppnå även på deras skola med rätt sorts pulsträning. Rektorn gav klartecken och önskade dem lycka till och i höstas körde projektet i gång med en utvald samhällsklass i årskurs 1.

– Vi var väldigt nervösa inför om vi skulle lyckas få med eleverna på tåget så vi förberedde oss ordentligt och höll en powerpoint-presentation för dem där vi beskrev upplägget och vad vi hoppades uppnå. När vi avslutade jublade klassen, berättar Martin Lossman nöjt.

Rent praktiskt innebär projektet att klassen har idrott två gånger i veckan, på måndagsmorgonar och på torsdagseftermiddagar, utöver sin ordinarie lektion i idrott och hälsa på fredagar. På fredagar används inga pulsklockor och lektionsupplägget följer ämnesplanen i idrott och hälsa. På de två extralektionerna går det lite annorlunda till. Då står pulsnivån i fokus och varje elev börjar därför lektionen med att sätta på sig en pulsmätare och en pulsklocka. Att köpa in trettiotvå pulsklockor av rätt sort visade sig vara ett större projekt än någon hade kunnat ana – det tog mer än halva höstterminen innan de var på plats.

– Tills dess stoppade vi två-tre gånger per lektion och lät eleverna ta pulsen manuellt och skriva upp den på ett papper. Fördelen med det var att de verkligen lärde sig hur man tar pulsen, säger Martin Lossman.

Skälet till fördröjningen var att ingen grossist eller butik hade så många klockor på lager. Till slut löste sig problemet genom att en butik ringde runt till alla de andra och samlade ihop tillräckligt många klockor.

Fokus på extralektionerna, som följs av en lektion i matematik inom trettio minuter, är som sagt pulsnivån och därför har lärarna och eleverna testat sig fram och gjort olika saker på lektionerna för att komma upp i rätt nivå. Det har blivit en hel del lagidrotter som innebandy, basket, speedminton och fotboll men också boxercise, joggning, stavgång, dans och spinning.

– Styrketräning fungerar inte, då är pulsnivån för låg, och simning ska, enligt den amerikanska forskningen, fungera allra bäst. Konstigt nog eftersom man ofta känner sig rätt trött och slö efter ett simpass, kommenterar Martin Lossman.

I början styrde han och Filip Johansson, det är de två som håller i projektet, aktiviteterna men nu är eleverna så inkörda på vad som krävs för att hålla rätt pulsnivå att de ofta väljer själva vad de vill göra. Den här lektionen har valfriheten inneburit att några spelar basket, några badminton, ett par joggar och några dansar. På slutet samlas alla elever runt Filip Johansson som kör några pulshöjande intervallaktiviteter. Efteråt är alla andfådda och lite lätt rödflammiga i ansiktet, och det är dags att avsluta lektionen med att läsa av pulsklockorna och skriva upp den genomsnittliga nivån och hur länge varje elev befann sig i den eftertraktade zonen. Sedan en snabb dusch och förflyttning till matematiksalen.

Trots vissa suckar över tidiga måndagsmorgonar är klassen till största del fortsatt med på tåget så här halvvägs in i termin två. Frånvaron på extralektionerna är ungefär densamma som på de ordinarie lektionerna. De allra flesta av eleverna verkar tycka att det är kul att delta i projektet och tur är väl det eftersom skolan har bestämt att deltagandet är obligatoriskt och att det eleverna gör på extralektionerna även spelar roll för deras betyg i idrott och hälsa.

– Vi försöker göra lektionerna så roliga som möjligt för vi vill ju ha eleverna med oss. Det är en förutsättning för att projektet ska lyckas. Att det som eleverna gör här också har betydelse för deras betyg i idrott och hälsa tycker vi är lätt att motivera utifrån styrdokumenten, säger Martin Lossman.

Pulsträningens effekter på just den här klassens matematikresultat har ännu inte utvärderats och diskussioner pågår om hur en sådan bäst görs.

– Det är naturligtvis svårt att mäta och dra alltför stora slutsatser utifrån en sådan här liten grupps resultat, vi visste ju inget om just de här elevernas matematikkunskaper när vi valde ut klassen, men det är klart att vi ändå är spända inför att få se om pulsträningen har gjort någon skillnad, säger Martin Lossman.

En del av utvärderingen skulle, enligt Lisa Riström som undervisar de flesta eleverna i klassen i matematik, kunna vara att i slutet av vårterminen låta alla ettor göra om det diagnostiska test de gjorde när de började på skolan i höstas och jämföra skillnaden i projektklassens resultat med skillnaden i de andra klassernas resultat.

– Det tror jag är nästan enda sättet att göra utvärderingen på, konstaterar hon.

Det enda Lisa Riström vågar säga om pulsträningens eventuella påverkan på klassens matematikkunskaper innan utvärderingen är gjord, är att hon upplever gruppen som mer positiv till matematik än vad samhällsklasser i allmänhet brukar vara.

– Det är kanske resultatet av att de känner sig speciellt utvalda, funderar hon.

Även Martin Lossman upplever klassen som ovanligt positiv och med stark gruppsammanhållning.

– Men det är förstås svårt att veta om det skulle ha varit så även utan projektet, konstaterar han.

En negativ effekt av att känna sig utvalda har han och de andra lärarna märkt hos en del av eleverna.

– Det var några som i början verkade tro att pulsträningen skulle göra dem bättre på matematik utan att de själva gjorde något, så dem fick vi prata lite med och förklara att de förbättrade resultatet inte kommer av sig själva. Man måste fortfarande jobba för dem, säger Martin Lossman.

En annan sak som han tycker ska bli intressant att se är om de extra idrottslektionerna har förbättrat elevernas kondition. Två gånger per läsår gör nämligen alla elever på skolan ett konditionstest och när den här terminens test görs ska det bli intressant att se om projektklassens kondition har förbättrats jämfört med övriga klassers.

Att få ha två extra timmar idrott per vecka med en klass är förstås något som lärarna i idrott och hälsa tycker är toppen, men lite kontroversiellt är det ju att det enbart sker för att förbättra resultaten i ett annat ämne.

– Fast vi ser det inte riktigt så. Vårt huvudmål är förstås att eleverna ska må bra och lära sig ta hand om sig själva. Men om inte samhället fattar det på annat sätt än att vi kan visa att mer idrott är bra för resultaten i matematik så är vi cyniska nog att göra just det, avslöjar Martin Lossman.

Han tycker att det är trist att de amerikanska resultaten inte har fått större genomslag i Sverige.

– I stället satsar regeringen ytterligare en miljard på att förbättra matematikundervisningen när det finns en annan bra och enkel lösning som förbättrar elevernas resultat i matematik. Och som dessutom gör att de mår jäkligt bra, påpekar han.

Visst intresse från omgivningen har dock samarbetet mellan lärarna i idrott och hälsa och lärarna i matematik på Östra gymnasiet väckt. Bland annat har Martin Lossman och Filip Johansson varit inbjudna till SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, för att hålla en föreläsning om projektet. Där väckte de intresset hos Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som just nu är involverad i ett liknande forskningsprojekt.

– En doktorand, Elin Lidman, som deltar i det projektet, har även intresserat sig för vårt projekt och lovat hjälpa oss med vår utvärdering så den blir vetenskaplig, berättar Martin Lossman.

Det är inte riktigt klart än, men signalerna från skolledningen tyder på att han och Filip Johansson får fortsätta med pulsträningsprojektet även nästa läsår. Då med ytterligare en klass, en ny samhällsetta, utöver den nuvarande som då kommer att gå i tvåan.