Den gymnasiala lärlingsutbildningen måste bli bättre. Det var den blocköverskridande ståndpunkten under tisdagens Almedalsdebatt. Tvistefrågan är vägen dit.
Bertil Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, och vänsterpartiets talesperson i skolfrågor Rossana Dinamarca var eniga om en sak på tisdagens debatt i Almedalen: kvaliteten på de nuvarande lärlingsutbildningarna är för låg. Bertil Östberg menade dock att det inte är fel på själva reformen och tillbakavisar kritiken mot att utbildningen är för kort och inte ger högskolebehörighet.
– Det är bättre med två år på gymnasiet än inget alls. Lärlingsutbildningarna har kommit för att stanna och blir en bestående del i svensk utbildning.
Han kritiserade också Rossana Dinamarca för att ha en naiv tro på att alla elever ska kunna bli behöriga till ett nationellt program.
– Vi måste vara realistiska med att det alltid kommer att finnas en grupp elever som inte blir behöriga. I dag är den siffran 12 procent av alla som går ut grundskolan. Och att lämna dem i sticket är inget alternativ.
Rossana Dinamarca invände att högskolebehörighet till alla inte är samma sak som att alla ska bli akademiker.
– Det handlar i stället om grundläggande kunskaper som alla elever ska ha. I dag är gymnasieutbildning en miniminivå för att få ett jobb i Sverige. Bertil Östberg gör dessa elever en björntjänst genom att sänka kraven. Vad finns det för jobb till dem efter en tvåårig utbildning?
Niklas Arevik