En fjärdedel av gymnasieeleverna får ett annat betyg än vad de skrivit på nationella provet. I de allra flesta fall är det ett högre kursbetyg som sätts, enligt en ny analys.
Skolverket har tittat på samtliga nationella prov som skrevs av gymnasieelever under höstterminen 2011 i matematik, svenska och engelska och jämfört med slutbetyget på kursen. Att andelen som får ett högre betyg än provresultatet är så pass stort är naturligt, enligt Henrik Sundström, undervisningsråd på Skolverket.
– Det är egentligen inte särskilt konstigt att det är så. Det är egentligen bara att gå till sig själv, antingen presterar man i nivå med sina kunskaper, eller så presterar man sämre, säger Henrik Sundström, undervisningsråd på Skolverket.
På kommunala gymnasieskolor fick 18,5 procent av eleverna ett högre betyg än det nationella provet, medan andelen på friskolor var 22 procent.
Vad skillnaden beror på vet inte Skolverket, men Henrik Sundström spekulerar i att skolor vill kunna visa upp ett högt genomsnittsbetyg bland sina elever. En annan anledning skulle kunna vara att nystartade friskolor har många yngre lärare.
– I och med det har de jobbat kortare tid. Betygssättningen kanske inte riktigt har satt sig i lika hög grad hos yngre oerfarna lärare.
Gustav Sjöholm/TT