Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har sagt nej till arbetsgivarnas nya bud, som innebar ett ettårsavtal och 2,6 procent i löneökning. Nu börjar medlingsprocessen.
– Vi har i dag kommit överens om att inleda medling och börjar nu gemensamt leta medlare, kommenterar Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de två lärarfacken har redan börjat diskutera möjliga medlarnamn.
– Vi har en lång lista med namn, säger Mathias Åström.
Medlingsprocessen kan ta månader. Först ska fack och arbetsgivare enas om lämpliga medlare, sedan ska medlarkandidater tillfrågas. Därefter ska medlarna läsa in sig på materialet, börja jobba med parterna och lägga ett medlingsbud.
SKL:s bud om ett ettårsavtal på 2,6 procent — lika mycket som andra grupper fått i årets avtalsrörelse — kom direkt i torsdags när lärarorganisationerna hade sagt nej till budet om ett femårsavtal. Det budet innebar att lärarna skulle få fyra procent det första året, 0,2 procent mer än andra under det andra året och ingen garanti för mer än andra under de tre sista åren.
Båda lärarförbunden medger nu att det första årets satsning var hyfsad.
– Lärarförbundet ser att det första årets löneökning var mer än de flesta andra fått i den här avtalsrörelsen och att det kunde ha inneburit ett första steg, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett pressmeddelande.
Ordföranden för Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, säger till Skolvärlden att "år ett var ju någorlunda" och menar att arbetsgivarna borde kunna satsa på lärarna i ettårsavtal.
Detta avvisade dock ordföranden i SKL:s förhandlingsdelegation, Ingela Gardner Sundström, mycket tydligt i en intervju med Lärarnas tidning i fredags.
– Nej. Vi har alla våra motparter och de andra arbetsgivarna att ta hänsyn till också. Vår möjlighet att göra ett avsteg från normen på 2,6 procent var att ha det som del i ett långt avtal, sa hon.
Både lärarförbunden håller dörren öppen för en konflikt i höst, men vill inte spekulera vidare om det i nuläget.
Stefan Helte