Elevernas språk påverkas av deras erfarenheter, kunskaper, känslor och minnen. För att kunna ha en fungerande kommunikation måste de förstå begrepp och ord, och ha en gemensam uppfattning om betydelsen av dessa.
För de flesta av våra elever med utländsk bakgrund fungerar detta någorlunda i vardagsspråket, men de stöter ofta på problem i undervisningsspråket. De har inte alltid de erfarenheter och kunskaper som gör att de kan det utbildningsspråk vi använder på fritidshemmet. Fritidshemsverksamheten bidrar till att språket utvecklas, men vi skulle även kunna höja kunskapen hos oss lärare att medvetet arbeta med att språket utvecklas i det dagliga arbetet.
Språket är fullt med värderingar som verkar ”i det fördolda”, och värden överförs mellan elever från sociala medier, bilder, filmer etc .., vilket gör att vi måste stödja eleverna i detta ”maktmedel”, hur de uppfattar, förstår och tolkar budskap och egen kommunikation.
Elever tillbringar en stor del av sin tid på fritids, och lärarna kan bidra till att elevernas språkutveckling blir rikare och att de får ett mer nyanserat språk. Som lärare på fritids befinner du dig bland eleverna och läser av vad som pågår i samspelet och kommunikationen och får därmed viktig kunskap om i vilka delar språket behöver utvecklas.
Det är ett viktigt uppdrag fritids har att utveckla ordförståelsen. I den ordinarie verksamheten finns stora möjligheter att berika språket, eftersom all kommunikation sker i ett sammanhang, vilket ger motivation och förståelse för att orden och begreppen behöver utvecklas.
Attityder, beteenden och identitet är starkt förknippade med språket och elevens upplevelse av hur den behärskar språket. Att kunna beskriva, uttrycka känslor och bära känslan av att ”vara med på banan”, är en förutsättning för att utveckla en positiv identitet, attityd och beteende.
Ett bra material för de yngre eleverna för att kunna nyansera språket med känslor är att arbeta med ”Alfons” både kring böckerna och med handdockorna, och självklart i de situationer där känslor kan svalla. Att ha ett nyanserat språk inom detta område gör att konflikter minskar och toleransen ökar.
När det gäller att kunna beskriva (adjektiven), finns det hur många situationer som helst … Kladdig, kletig, smutsig, geggig, klibbig, skitig, grisig, dyig, sjabbig, oren … Vad betyder vad och i vilken situation? Ordförståelse och social/kulturkompetens är lösningen på detta.
I alla kulturer finns det skrivna och oskrivna regler, båda delarna fungerar som ett rättesnöre i vardagen. I den svenska kulturen finns det gott om oskrivna regler, och ”straffet” för ett regelbrott kan vara andras blickar och medföra känslan att man inte duger – och dömas. Om elever råkar ut för alltför många av dessa situationer försvårar detta deras förmåga till att uppleva tillhörighet och bära känslan av att duga. Att inte kunna urskilja mönster och förstå orsaken till andra kamraters handlande är en kulturchock för vissa av eleverna. Man ser inga samband mellan tidigare erfarenheter, logik saknas och den enda tolkningsreferensen är den egna erfarenheten – och den räcker inte för att förstå normen och handla därefter i den nya kulturen. ”Att ta seden dit man kommer” är lättare sagt än gjort.
Med andra ord, ytterligare ett stort arbetsområde på fritids.
Fritids att lära – leva – utvecklas