Studiebesök. Alla vet vilken uppgift barnens första klasslärare har, men allt för få vet vad fritidspedagogen gör och vad fritidshemmet bidrar med – förutom att ta hand om barnen när skolan är stängd. Den okunskapen ville fritidpedagogerna på Röde orm göra något åt.
De bjöd in skolministern och skolpolitiker från alla partier till fritidshemmet Röde orm. De ville visa hur viktig fritidspedagogiken och fritidspedagoger är för alla barns allsidiga utveckling.
Politikerna har nu återvänt till sina partikanslier och på Röde orms fritidsavdelning Glada vikingen är man tillbaka i vardagen. Det är torsdag och Eva Leinonen ska tillsammans med fyra barn planera fredagens fredagskul. Allt är mycket hemligt och glasdörren in till festlokalen – som i vanliga fall är pingisrum – är täckt med svart plast.
Fredagskul är något som barnen på fritidshemmet både planerar, organiserar och genomför. Det är mycket vardagskunskap som tränas. Det gäller både att få fram aktiviteter som alla ställer upp på, beräkna, planera och till exempel laga enklare rätter eller baka. De tränas i att tänka sig in i vad kamraterna kan tänkas föredra och vilja göra.
Eva Leinonen berättar att det finns barn som aldrig diskat, lagat mat eller ordnat till ett mellanmål när de börjar på fritids. Det här är nödvändiga vardagskunskaper som fritidshemmen i dag ofta får ta ansvaret för att barnen lär sig.
I pingisrummet bär barnen stolar, lägger på dukar och förbereder fredagsmyset. Någon försöker tjyvtitta vid dörren, men blir ivägmotad. Det märks att det här är något barnen planerat själva, de arbetar på och ingen försöker smita undan. Aktiviteter som drivs av barnens eget intresse och initiativ är utmärkta tillfällen att både träna sig i vardagsdemokrati och lära sig vardagskunskaper som alla behöver ha med sig.
När skolministerns närmaste man besökte Glada vikingen för några veckor sedan så poängterade fritidspedagogerna att fritidshemmen i dag är det nödvändiga kittet mellan barn, skola och hem. Många elever i de lägre åldrarna tillbringar dessutom minst lika mycket tid i fritidshemmet som i skolans timplanebundna verksamhet.
Förutom statssekreterare Bertil Östberg har bland annat en socialdemokratisk skolpolitiker antagit fritidshemmets inbjudan och varit här på studiebesök. Eva Leinonen upplever att denna socialdemokrat intresserat lyssnade på vad de hade att säga och han lovade dem att motionera i kommunfullmäktige för att förbättra situationen på stadens fritidshem.
– Även om det inte går att peka på att politikerbesöken lett till något konkret ännu så tror jag att det är ett bra sätt att visa vad vi gör. Det är helt uppenbart att de flesta politiker inte vet så mycket om vår uppgift och vad vi gör. En politiker trodde att fritids främst var till för läxläsning, berättar Eva Leinonen.
Den politiker hon syftar på är centerpartisten Helen Törnqvist som sitter i kommunfullmäktige och utbildningsnämnden i Stockholm. I ett budgetanförande i kommunfullmäktige för några månader sedan framhöll hon att fritidshemmens pedagogiska potential låg i att de genom läxläsning kunde frigöra tid för familjerna.
Men efter att ha besökt Glade vikingen förstod hon att fritidshemmen har mer att erbjuda än läxläsning. Så här skriver hon nu på sin blogg:
”I går fick jag dock en lite annan bild av fritidshemmens roll. Det finns en stor språkutvecklande möjlighet i mellanmålet och samlingarna, men pedagogerna poängterade också betydelsen av innerstadsbarnens behov av spontan utomhuslek, möjlighet att arrangera teaterprojekt under sportloven, samt att fånga upp intressen och frågor kring skolprojekt om till exempel rymden. Det var också intressant att se styrda metoder för hur olika barn fick testa att bestämma lekar eller innehållet i fredagsmyset. Jag tar med mig detta värdefulla studiebesök i mitt vidare arbete i utbildningsnämnden.”
– Det här visar att politiker som besökt oss lärt sig en hel del om vad fritidspedagogik står för. Det är jätteviktigt att politikerna kommer ut i den verksamhet som de har ansvaret för. De är alltid välkomna hit för att titta på vad det är vi gör på fritids, säger Eva Leinonen.
Visst var det en framgång att de lyckats locka en person från regeringskansliet att besöka fritidshemmet. Bertil Östberg lärde sig säkert en hel del om hur arbetet på fritidshem går till, men Eva hade hoppats att han skulle ha tagit till sig mer av personalens berättelser om den sociala människan, om vad de menar med att fritidhemmet är kittet som får det att fungera för barnen och familjerna.
– Han verkade inte så intresserad av de humanistiska, mjuka värdena. Vikten av det arbete vi gör för att få det att fungera mellan barn, för barn med särskilda behov eller att få gruppen och vårt arbete med familjerna att fungera.
Eva Leionen tycker inte att han riktigt förstod att det är fritidhemmet som för många barn står för trygghet. Hon berättar, om ett exempel, om en flicka på mellanstadiet som var fruktansvärt förtvivlad på grund av att hennes moster hade avlidit.
– På skolan undrade man genast om det fanns någon tillgänglig fritidsfröken. Hon gick visserligen i fyran och hade slutat på fritids, men de förstod direkt att det var där hon kände störst trygghet.
Det här medförde att Bertil Östberg och fritidspedagogerna talade lite förbi varandra. Eva Leionen upplevde det som att statssekreteraren främst var intresserad av hur fritidshemmen kan understödja grundskolans kunskapsmål. Men hon tyckte att han trots allt lyssnade med intresse på deras önskemål om en mer reglerad verksamhet, om mer preciserade mål och krav på fritidshemmens verksamhet.
Under våren utarbetade Lärarförbundet en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna som har överlämnats till skolminister Jan Björklund. Förhoppningen är att en kursplan på sikt ska leda till legitimation även för fritidspedagoger.
Även om fritidspedagogerna på Rödabergsskolan inte lyckades övertyga Utbildningsdepartementet om att fritidspedagoger precis som andra lärare bör legitimeras, så känner Eva Leionen att de med sin politikerinbjudan lärt några politiker på lokalplanet och i regeringen vad fritidspedagoger gör och varför verksamheten är viktig.
På Glada vikingen fortsätter man att planera nästa dags fredagskul. Det kan kanske verka trivialt för skolpolitiker som satsar på att avancera i nästa PISA-mätning. Men att planera ett fredagsmys kräver mycket av barnen. Här görs något på riktigt, från idé till att organisera och genomföra. Barnen måste beräkna, komma överens och diskutera sig samman och när det är klart får de kvitto på om de varit framgångsrika. Vem vågar påstå att ett lyckat genomfört fredagsmys skulle vara mindre viktigt än att lära sig Hallands floder?