Kravet på lärarlegitimation ska gälla även för modersmålslärare. Det beslutade riksdagen i går onsdag.
Modersmålslärare ska inte undantas från kravet på lärarlegitimation, de ska ha lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet.
Det beslutade riksdagen i går onsdag efter en debatt i konstitutionsutskottet, KU som i grunden handlade om situationen för landets romer.
I samband med debatten behandlades en motion från S, MP och V om förstärkningar av modersmålsundervisningen, både generellt och särskilt för romer. I motionen föreslås dessutom att kravet på lärarlegitimation även ska gälla modersmålslärare.
Utskottets förslag var att avslå motionen men när frågan behandlades i riksdagen körde samtliga oppositionspartier över regeringen och röstade igenom förslaget.
– Ja, det var lite oväntat, säger Ibrahim Baylan, (S) utbildningsutskottets vice ordförande och betonar att det här är en viljeinriktning.
– Vi har hela tiden varit inriktade på att lärarlegitimationen ska gälla brett. När reformen är sjösatt ordentligt vill vi gå vidare och legitimera även andra lärargrupper, modersmålslärare och fritidspedagoger, säger han.
En av anledningarna till modersmålslärare och yrkeslärare inte omfattas av legitimationsreformen är att det är många i de grupperna som saknar lärarexamen.
– Det kommer att krävas fortbildning och kompetensutveckling men det är ingen tvekan om att modersmålslärarna ska ingå i legitimationsreformen, säger Ibrahim Baylan.
Mats Wennerholm, projektledare med ansvar för modersmål på Skolverket, menar att det kommer att krävas ett stort omställningsarbete på högskolorna för att beslutet ska kunna omsättas i praktiken.
– Vi vet inte exakt hur många men åtminstone hälften av dagens modersmålslärare saknar en svensk lärarutbildning. För att de ska uppfylla kraven för en lärarlegitimation kommer det att krävas omfattande utbildningssatsningar, säger han.
En av de stora utmaningarna som Mats Wennerholm ser är att ge lärarstudenter med ett annat modersmål än svenska möjligheter att utnyttja sina språkkunskaper i sin lärarexamen.
– En person från exempelvis bosnien som studerar till förskollärare skulle kunna kombinera det med studier i sitt modersmål men så går det tyvärr inte till idag, säger han.
Tale Trpkoski, modersmålslärare och utvecklingsledare för modersmålsundervisningen i Järfälla kommun, välkomnar riksdagens beslut men betonar också att lärarutbildningen är en stor fråga som måste lösas.
– Som det är nu finns det i stort sett ingen utbildning till modersmålslärare. Lärosätena måste kunna erbjuda modersmål, helst i kombination med andra ämnen, till exempel matematik, säger han.
I riksdagens beslut står att det är önskvärt att regeringen återkommer med ett lagförslag.
Enligt Elin Boberg, pressekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund, är det för tidigt att säga något om något lagförslag eller ens vad gårdagens riksdagsbeslut kommer att innebära. Departementet kommer nu att titta på frågan och återkomma.
Ulrika Sundström