Svenskan är navet

Tre händer far upp i luften och svenskläraren Sofie Nyberg Horning får genast svar:

– En sammanfattning är när man berättar om något kort, och en sammanställning är när man har flera texter och skriver om dem till en.

Vi sitter i ett klassrum i Östra skolan, en liten friskola belägen centralt i Malmö. Utanför fönstret kickar några killar boll och i klassrummet intill går kollegan Sanna Holgersen igenom dikter med sina sjätteklassare. Men för sjuorna är det genren sammanfattning på schemat.

Östra skolan startade 2011 och i dag har man 80 elever fördelade på fyra klasser från årskurs sex till åtta. Under hösten kommer man att utöka med ytterligare 40 elever men sedan är det stopp. Sofie Nyberg Horning, som även är rektor, säger att hon tror på det lilla, familjära formatet när man arbetar ämnesövergripande och språkutvecklande. Det genomsyrar nämligen all verksamhet på skolan.

– Vi arbetar ämnesövergripande i sexveckorsperioder, med valda teman, berättar hon. Utifrån temat och det centrala innehåll ämneslärarna lägger in, bestämmer vi vilka textgenrer eleverna ska lära sig. Nu har vi tema Kraft. Vi tar upp fysisk kraft, naturkrafter, mekanisk kraft och hur språk och litteratur påverkar människan.

Under momentet ska hennes sjuor lära sig genrerna sammanfattning, sammanställning och instruktion. Arbetsgången är densamma vid varje tema: Eleverna tar del av och diskuterar genren utifrån en mönstertext, sedan skriver hela klassen en inledning tillsammans för att slutligen skapa var sin egen text som bedöms av lärarna i de olika ämnena. De har även en muntlig redovisning.

I klassrummet visar Sofie Nyberg Horning upp en typisk mönstertext, en sammanfattning om tyngdlöshet som hon själv skrivit utifrån en sida i elevernas NO-lärobok.

– Jag tog inte med hur Fuglesang kände sig i rymden, bara det viktigaste. Har jag glömt något, tycker ni?

Jo, en av pojkarna påpekar att hon kunde haft med det där att man kan mäta kraft med en dynamometer. Och att ordet dynamo betyder kraft. För det är väl också viktigt?

När det är dags för eleverna att skapa egna sammanfattningar – i dag blir det muntliga sådana eftersom text inte bara behöver vara skrift – går Sofie Nyberg Horning först igenom svåra begrepp i texten. Sedan ber hon eleverna stryka under nyckelord och basera sina sammanfattningar på dem. Texten handlar om friktion och eleven Ellena Olsson Thiele har strukit under orden ytor, gnids, motstånd, varm, molekyler rör sig och friktionskraft.

– För rymdskytteln i början är ju bara ett exempel, förklarar hon och övar mumlande på att sammanfatta innehållet med hjälp av orden.

– Många av de elever som kommer till oss har inte haft krav på sig vad gäller genre, språkanpassning och textstruktur, säger Sofie Nyberg Horning. Men det är viktigt, både för läsförståelsen och det egna skrivandet.

Hon berättar om eleven som började i höstas och inte kunde få ihop en begriplig mening. Lärarna var oroade. Hur skulle hon klara den undervisning som vissa föräldrar tyckte hörde journalisthögskolan till?

– Hon är ett sådant bra exempel. På ett halvår gick hon från att inte kunna skriva till att kunna förmedla det hon vill säga. Hennes texter innehåller alltid ”litet extra allt”, om man säger så, säger Sofie Nyberg Horning och skrattar.

Sofie Nyberg Horning började arbeta medvetet språkutvecklande 2007, när hon gick en kurs i genrepedagogik. Hon jobbade på en högstadieskola i Rosengård och det var dags att göra något nytt med svenskundervisningen, eftersom väldigt många elever inte nådde målen.

Sofie Nyberg Horning, som då var arbetslagsledare, införde metoden i sitt lag. Kollegorna var positiva. Själv slutade hon använda svenskläromedlen och utgick i stället från det material som eleverna arbetade med i SO och NO och autentiska texter som reportage och faktatexter. Hon utarbetade mallar och bedömningsmatriser för textgenrerna. Och framför allt drev hon igenom att alla lärare skulle arbeta med elevernas språkutveckling – inte bara svenskläraren.

– Tidigare kunde NO-läraren säga att språk och stavning inte spelade någon roll i en labbrapport, säger hon. Men språket spelar ju roll i alla sammanhang eftersom det är med språket du förmedlar din kunskap. Den tanken får också starkt stöd i Lgr 11, vilket är jättebra.

Arbetssättet gav goda resultat. Fler elever klarade måluppfyllelsen i svenska men även i matematik och engelska. Många tyckte att det blev lättare att plugga.

– Det var superhäftigt, säger Sofie Nyberg Horning. Gymnasielärare hörde av sig och sa att eleverna vi skickade var så väl förberedda. Vi kände att ”Wow, tänk att vi, på en skola i Rosengård, lyckas så bra med våra elever!”

Men när hon 2009 blev skolledare fick hon svårt att implementera arbetssättet på hela skolan. Samtidigt kände hon att hon inte ville släppa genrepedagogiken och tog beslutet att lämna skolan och öppna en friskola där språkutveckling skulle genomsyra hela verksamheten.

För de elever som gillar att skriva, ger genrepedagogiken större utmaningar än den traditionella undervisningen, menar hon. Viktigt är dock att stötta dem som har svårt för textproduktion.

Men finns det inte en risk för att själva läsupplevelsen går förlorad?

– Jo, det finns en stor risk för det, säger Sofie Nyberg Horning. Vi är noga med att alltid ha litte-raturspåret närvarande i våra teman. Nu läser vi exempelvis delar ur Tusen och en natt och diskuterar då innehåll och budskap, snarare än form.

En alltför tung arbetsbörda för svenskläraren ser hon som ett mer påtagligt problem. På Östra skolan får svenskläraren nedsättning i tjänsten och för att underlätta skrivprocessen arbetar elever och lärare i kostadsfria Google Docs. Där kan möten ske i realtid och lärarna ge direktrespons.

– Jag ser en stor vinst i att alla lärare släpper till timmar för textproduktion och handleder under skrivprocessen – jag med svensklärarfokus och de andra med kunniga ämnesglasögon, säger hon. Elevernas språkutveckling är allas vårt ansvar.

Ezgon Bajramaj, Rowejda Mohamed och Hanna Tjebbes Sjövall tycker att undervisningen på Östra skolan är bra.

– På min förra skola läste vi böcker och skrev bokrecensioner hela tiden, berättar Ezgon Bajramaj.

Här gör vi massor av andra saker också. Fast när jag gjorde en bokrecension sa Sofie att den inte var rätt. Jag hade bara berättat massor om handlingen, inga egna åsikter alls. Nu har jag lärt mig hur man gör.

Rowejda Mohamed har fina minnen av då klassen gjorde reportage om olika religioner.

– Jag sökte och fick reda på att det fanns nunnor här i Malmö! Då intervjuade jag två nunnor i ett kloster. De var jättetrevliga. Fast det var pirrigt så jag tog med en kompis.

Svensklektionen om sammanfattningar börjar lida mot sitt slut.

– Kortast sammanfattning vinner! utmanar Sofie Nyberg Horning.

Simon Adjei Mensah, känd för sitt fotografiska minne, gör ett sista försök:

– Friktion kan vara dåligt om man vill att ytor ska glida. Då får man olja in eller ha kullager. Friktion kan också vara bra. Så att vi inte glider omkring.