… Lovisa Selander, kommunikatör på Stockholm International Water Institute, SIWI, om att vi gör av med mest vatten när vi konsumerar, och inte när vi duschar eller spolar i toaletten som många tror.
1) Vad är en vattensmart värld?
– En vattensmart värld är en plats där man utnyttjar vatten på ett sätt som är hållbart utifrån de resurser man har tillgängliga där man är.
2) Här i Sverige har vi ju gott om vatten, spelar det någon roll hur mycket vatten vi använder?
– Ja, det spelar större roll än man kanske tror. När vi pratar om vattenförbrukning tänker vi gärna på det vatten som kommer ur kranen, som vi dricker och som vi lagar mat med, men det är en ganska liten del av vår vattenanvändning. Hushållen använder ungefär 10 procent av allt vatten som förbrukas i världen, 20 procent står industrin för och de resterande 70 procenten står jordbruket för. Det innebär att det mesta vatten som du som konsument gör av med är det vatten som går åt till att tillverka de produkter som du köper och den mat som du äter.
3) Hur mäter man vattenförbrukning?
– Det vanligaste verktyget är ett vattenfotavtryck. Det är en vattenmotsvarighet till ett ekologiskt fotavtryck. Med hjälp av det kan man se precis hur stor vattenförbrukning en viss vara har och var den förbrukningen ligger. Vi svenskar har, till exempel, ungefär 50 procent av vårt vattenfotavtryck utanför Sveriges gränser. Vatten försvinner ju inte, men när det har avdunstat upp i atmosfären eller runnit ut i havet är det inte längre tillgängligt. Så när man talar om en varas vattenfotavtryck menar man den mängd vatten som blivit otillgängligt genom varans produktion.
4) Vill svenska konsumenter agera vattenvänligt?
– Ja, men det finns många frågor för det är inte så lätt att göra medvetna val när det gäller vatten. Det finns inga märkningar i Sverige som tittar på vattenförbrukning. I Finland har man vattenmärkt några produkter, bland annat havregryn, och visat deras vattenfotavtryck. Det är lätt att tro att en märkning är en enkel lösning men eftersom det är så många aspekter som behöver vägas in är inte det självklart. Det kan hända att man måste förenkla så mycket att det ändå inte blir till någon hjälp för konsumenten. Men forskningen pågår.
5) Om man ändå vill göra något, vad kan man i så fall göra?
– Det land som vi svenskar har vår största vattenpåverkan på utanför Sveriges gränser är Brasilien. Det beror på att vi köper så mycket kaffe därifrån. Att byta ut kaffe mot te är en sak – som kanske inte är så populär? – man kan göra. För varje kanna kaffe vi kokar går det åt 840 liter vatten och för varje kanna te 90 liter. Man ska också tänka till lite extra innan man köper apelsiner odlade i Mellanöstern där det krävs väldigt mycket konstbevattning för att hålla igång ett jordbruk. Kött har en större vattenåtgång än vad vegetabilier har, så äter man mindre kött sparar man vatten. En t-shirts vattenfotavtryck är 2 700 liter vatten så när det gäller kläder handlar det kanske snarare om att konsumera mindre än att konsumera annorlunda. Att handla närproducerat är oftast bra, även när det gäller vattenpåverkan.