Yrkeslärare har fått dåligt med hjälp i bedömningsarbetet hittills. Därför har PRIM-gruppens forskare på Stockholms universitet hjälpt Skolverket att spela in filmer om hur bedömning kan gå till. Jan Pettersson är projektledare.
– För att förbättra bedömningspraktiken som är ett knepigt område för många. I skolans system finns en intention om att det ska finnas en likvärdighet och en rättvisa när det gäller bedömning och betygsättning.
Hur ska man använda filmerna?
–Det finns en film med ett elevexempel för varje yrkesprogram. Man kan titta på dem enskilt eller inom sitt lärarlag. Sedan bekantar man sig med de olika matriser som hör till och tittar på diskussionsfrågorna. Tanken är att det ska öppna för samtal kring hur bedömningen ska hanteras så att den blir likvärdig.
Vad behöver yrkeslärare kunna för att klara av att bedöma likvärdigt?
– Planera uppgifter och verksamhet utifrån styrdokumenten. Man behöver skapa uppgifter som gör det möjligt för eleverna att visa kunskaper på alla de nivåer som uttrycks i kunskapskraven.
Hur vet man att handledare på lärlingsplatser har kompetens för att göra bedömningen likvärdig?
– Det kan man aldrig riktigt veta. Lärarens uppgift är att skapa en kommunikation med handledaren så att man i slutändan kan stå för det betyg som sätts. Det gäller att kunna koda av handledarens uttryck i förhållande till styrdokumenten.
Hur ofta behöver läraren besöka lärlingsplatsen?
– De behöver ha så pass mycket kontroll över situationen så att de kan stå för sin betygsättning och försäkra sig om att eleven får den utbildning som han eller hon har rätt till. Vad det innebär i tid är svårt att säga.
På tal om tid. Hur ska yrkeslärare få tid att arbeta med de här filmerna?
– Det ingår i lärarens uppdrag att hantera bedömning professionellt. Materialet ska ses som ett stöd. Den tiden måste man hitta och det är rektorn som har det övergripande ansvaret för att bedömningen fungerar väl.
Vad har ni fått för respons på filmerna hittills?
– En invändning från lärare som har sett dem har varit att man inte kan ägna varje elevs uppgift så mycket tid som det görs i filmerna, och självklart kan man inte det. Det är mer för att visa en modell och ett tänk som vi har valt att fokusera enbart på en elev. Var och en måste sedan hitta sina egna former för att ge eleven bra återkoppling.