En likvärdig skola är avgörande för vårt samhälle. Skolverkets rapport om segregeringen måste bli en rejäl väckarklocka.
Likvärdigheten i den svenska skolan krackelerar. Skolverkets nya rapport visar att skillnaden mellan grundskolor har ökat de senaste tio åren. Elevens skolval betyder allt mer för kunskapsresultaten. Klyftorna växer, motiverade elever går på vissa skolor och mindre motiverade på andra. Skolverkets rapport måste bli en rejäl väckarklocka för alla som förstår att en likvärdig skola är avgörande för vårt samhälle.Forskningen pekar på kamrateffekterna. Vilka klasskompisarna är påverkar prestationen och elevuppdelningen får negativa konsekvenser. Sverige har i många decennier kunnat stoltsera med en likvärdig skola, men något dramatiskt har hänt de senaste tio åren.
Skolverket pekar ut det fria skolvalet som viktig orsak till den försämrade likvärdigheten. Möjligheten att välja skola är etablerad, men skolvalets negativa effekter måste ses över. Det fria valet för en elev får inte innebära ofrihet för en annan. Detta är en viktig grundprincip. Vi behöver åtgärder som minimerar skolvalets negativa effekter.
Regeringen har nyligen presenterat åtgärder för minskad segregation med fokus på invandrade elever. Nyanlända elever ska ges den bästa möjliga starten på sin skolgång, men som åtgärder för att bryta segregationen i skolan är förslagen marginella. De nyanlända eleverna utgör bara en mindre andel av de elever som inte når kunskapsmålen.
Segregation handlar definitivt inte enbart om utländsk bakgrund utan om föräldrarnas utbildningsnivå och hur eleverna sorteras utifrån den. Det är ett problem som kräver åtgärder. Regeringen bör snarast ta fram en handlingsplan för hur det ska gå till.
Skolverket visar också att resursstyrningen inte används för att motverka segregationen. Alldeles för lite av skolans resurser — exempelvis statsbidrag, skolpeng, lärarresurser, kompetensinsatser — styrs mot väl kända behov. En starkare resursstyrning, både från staten och skolhuvudmännen, är helt nödvändig för att motverka segregationen.
Läraren vet när en elev halkar efter eller behöver särskilda insatser. Lärares bedömningar måste väga betydligt tyngre än i dag. Lärarförbundet har i många år drivit kravet på en ordinationsrätt för lärare, rätten att sätta in rätt insats till rätt elev i rätt tid. Det kan vara modersmålsundervisning, mindre grupp under kort eller lång tid, extratimmar med speciallärare och annat som eleven behöver. Både staten och kommunerna måste ta ett ökat ansvar för skolan och för rätten till en likvärdig utbildning.
Lärare i socioekonomiskt tunga områden har fått ett mycket tuffare uppdrag de senaste tio åren, men har inte uppvärderats för sitt arbete. Politiker måste inse att lönenivåerna påverkar möjligheten att ha välutbildade och behöriga lärare i alla förskolor och skolor.
Alla goda krafter måste samverka för att öka likvärdigheten. Ingen får blunda för behovet av åtgärder. Skollagens rätt till en likvärdig utbildning får inte vara en rätt endast på papperet. Det handlar om mer och bättre styrda resurser, beslut utifrån varje elevs behov och satsningar på lärares möjlighet att kunna göra ett bra jobb. Krafttag mot klyftorna i skolan krävs.