Förlängd skolplikt till 18 år för nyanlända elever ska utredas. Åtgärden ingår i ett reformpaket mot segregation som regeringen presenterade på tisdagen.
Regeringens reformpaket innehåller både ett par utredningar som ska göras på Utbildningsdepartementet och flera uppdrag som Skolverket ska genomföra så fort som möjligt.
– Bakgrunden är att de nyanlända eleverna är allt äldre när de kommer till Sverige och därför börjar senare i den svenska grundskolan, säger utbildningsminister Jan Björklund.
En del elever kommer från länder med dåligt fungerande skolsystem. Det för med sig att allt färre blir behöriga till gymnasiet, menar regeringen.
En utredning ska därför titta på:
- Förlängd skolplikt till 18 år för nyanlända elever.
- Mer undervisningstid, det vill säga fler lektioner för dessa elever.
- Prioritering av undervisning i svenska språket före andra ämnen under en viss tid för nyanlända.
Regeringen ska också tillsätta en annan utredning som ska undersöka bland annat språkundervisningen.
Tre frågor som utredningen ska besvara:
- Ska ämnet svenska som andraspråk ska vara kvar som särskilt ämne eller ska det göras om till ett pedagogiskt förhållningssätt som ska finnas i alla ämnen?
- Hur ska behörighetsreglerna se ut för lärare som ska undervisa i svenska för nyanlända?
- Vilka regler ska gälla för de så kallade förberedelseklasserna? Idag ser det olika ut i olika kommuner.
Skolverket får också i uppdrag att föreslå:
- Hur man bäst kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper för att avgöra i vilken årskurs de ska börja.
- Hur ett läsutvecklingsschema för nyanlända elever ska se ut.
- Hur förskolepersonalens kunskap om språkutveckling ska öka. I dag talar nästan vart femte barn i förskolan ett annat språk än svenska i hemmet.
Skolverket ska också ändra prov- och betygsstatistiken så att resultaten för de elever som anlänt de senaste fyra åren lyfts ut ur statistiken. Statistik där alla elevers resultat finns med ska dock fortsätta att redovisas parallellt.
– En skola med många nyanlända elever kan vara kanonbra men statistiken ger intryck av att skolan är dålig, därför är det bra att lyfta ut resultaten för dessa elever. Efter fyra år bör skolan ha kunnat lyfta eleverna, säger Jan Björklund.
Skolverket ska också utvärdera statistikverktyget SALSA där de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå och andel elever med utländsk bakgrund.
– Kopplingen till bakgrundsfaktorerna menar många sänker förväntningarna på skolans resultat, säger Jan Björklund.
Elisabet Rudhe