När jag läser Barns lärande i ett livslångt perspektiv vandrar min tanke tillbaka till 1990 då jag för första gången hörde Ingrid Pramling föreläsa om små barns lärande. Hon berättade fängslande om teorier som vi aldrig tidigare hört talas om. Vi tog kunskapen med hem och diskuterade hur principerna i ”Mediated Learning Experience” kunde hjälpa oss i arbetet. Jag minns också hennes alldeles speciella sätt att säga ordet ”göra”. En blandning mellan skånsk och västsvensk intonation så det lät ”jö´rra” med stark betoning på Ö. Därefter har det blivit många möten – främst genom all den populärlitteratur som hon gett ut utifrån sin omfattande forskning. Intervjuteknik, lärandeteorier, utvecklingspedagogik.
Den här boken är skriven till Ingrid Pramling Samuelssons ära. En hyllning till hennes omfattande, världsledande forskning inom små barns lärande och förskolepedagogik. Boken bygger på små korta artiklar skrivna av forskare som på något sätt berörts av Ingrids egen forskning. Redaktörer är Pia Williams och Sonja Sheridan.
Innehållet handlar naturligtvis mycket om olika aspekter av barns lärande. Pia Williams och Sonja Sheridan pekar i sin artikel på samlärande och lärarens pedagog-iska kompetens som viktiga aspekter på kvalitet i förskolan. Genom att lyfta fram variationer i barns tankar, och därigenom utmana barns föreställningar skapar läraren utrymme för lärande. De beskriver också hur konstruktiv konkurrens kan skapa utmaningar, men också en vilja att se alla lyckas, inte bara jag själv. På så sätt kan man se konkurrensen som något att uppmuntra.
Ference Marton, som var Ingrids forskningsledare i INOM-gruppen beskriver sin forskning om hur variation skapar förutsättning för lärande. Han beskriver på ett resonerande men också personligt sätt hur människan lär. Jag fastnade särskilt för hur Jean Piaget och Noam Chomsky debatterade om hur mening lärs. Marton menar att om hela världen vore röd, skulle ingen veta vad röd är. Det är först när blå, gul och alla de andra färgerna framträder som man kan förstå röd. Därför menar han att det är viktigare att erfara skillnaderna än de gemensamma dragen hos fenomen som ska läras.
Utvecklingspedagogik har vuxit fram ur bland annat Ingrids forskning. Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson ger oss en förklaring i sin artikel. Utvecklingspedagogiken utgår från tre principer: att lärare skapar och fångar situationer i vilka barn kan tänka och tala, att lärare erbjuder barn att tänka, reflektera och uttrycka sig verbalt och på andra sätt samt att lärare tar tillvara mångfalden i barns idéer och föreställningar. Genom att ta reda på hur barn tänker om ett specifikt innehåll och sen bygga vidare på det skapar man lärandesituationer. Då barn reflekterar över lärandet uppstår ny förståelse.
Förskolan har i alla tider haft teman förknippade med natur, årstider, hem, högtider och hantverk. Johan Dahlbeck och Ingegerd Tallberg Broman diskuterar hur utbildning för hållbar utveckling har sina rötter i vår tidiga Fröbelinspirerade förskoletradition. Begreppet hållbar utveckling har en kort historia, men knyter an till pedagogiska värden i nordisk förskola med fokus på natur, på helhet, på sammanhang och på moral och etik. De menar att samhället har ett behov av att forma individer som kan fatta moraliskt riktiga beslut. Därmed är förskolans tradition som bärare av det som i dag kallas hållbar utveckling en viktig aspekt i samtiden.
Det här är ett par korta referat av de avsnitt som fångat mig mest i denna fina skrift. Sammanlagt har boken 19 artiklar samlade under rubrikerna: Innebörd av barns lärande, Lärande och barnperspektiv, etik och lärande, Förskolans uppdrag och lärande för hållbar utveckling. Jag tyckte det var väldigt roligt att läsa den, särskilt med tanke på syftet med boken. Boken är en ypperlig present till förskollärare som vill fördjupa sig i sitt yrke. Alla kan hitta ett par artiklar som kittlar viljan att veta mer.
Till sist: Tack Ingrid för allt vetande du bibringat oss förskollärare. Du har vinnlagt dig om att sprida din forskning och knyta till dig doktorander, därmed är du en av dem som professionaliserar vårt yrke.